(Jag tar Kylie Jenner, eftersom majoriteten ville det)

Nästa dag skulle vi till sjukhuset för att hälsa på pappa. Vi alla var tysta. I sjukhuset var det kaos. Personer sprang hit och dit, men på något sätt lyckades vi hitta rätt rum. Mamma gick in först, sedan Dylan och sist jag.
Han var blek. Han hade syrmask över munnen, en spruta i armen och slangar i näsan.
- Hej pappa. Viskade jag och satte mig bredvid honom. Jag har skrivit ett brev till dig. La jag till och tårarna trängde fram.
Jag tog upp brevet ur fickan och började läsa med hans blick på mig.
- Kära pappa
Varje sekund, minut och timme tänker jag på dig. Varje kväll sitter jag i fönstret och tittar på den största stjärnan. Varje gång du var borta satt jag och bad till stjärnan, för jag tänkte mig att stjärnan var du. Du är starkast i familjen, du hjälper miljontals personer varje dag.
Började jag men var tvungen att ta en paus. Tårarna hindrade mig från att läsa mer. Pappa tog min hand sakta och jag kände hur den skakade.
- Sam, vi tänkte åka.
Jag såg på mamma och nickade.
- Läs resten när du har tid. Viskade jag till pappa och gav honom brevet. Jag pussade honom på pannan innan jag gick ut med de andra.

I bilen på väg hem var det tyst. Det ända som hördes var bilens spinnande och radion.
Tystnaden låg som ett tjockt lager över oss. Det var som om ingen vågade säga något. Rädd för att säga fel sak.
Efter några minuter stannade vi utanför huset och alla klev ur - i tystnad.
- Jag går till mitt rum. Mumlade jag och fortsatte till mitt rum.

***

Nästa dag vaknade jag bara sådär. Det var fortfarande mörkt och huset var tyst. Mitt rum var täckt av mörker. Det ända som lös upp rummet - inte helt - var min digitala väckarklocka. Siffrorna lös rosa. Värmen var otrolig. Det var nästan så jag svettades, fast det kanske var för att jag låg under täcket. Men jag gick i alla fall fram till fönstret och öppnade det. Den ljumna vinden slog in i rummet och jag rös lite, men snart var jag tillbaka i den varma sängen igen.
Någon timme senare blev klockan elva och jag klev upp. När jag tagit på mig underkläder, mörka jeansshorts och ett linne med tryck på gick jag ner till köket.
Efter att ha ägnat en halvtimme på den "viktiga" frukosten gick jag till mitt rum igen och plockade upp mobilen. Snabbt slog jag Casey's nummer.
- Casey is on tha phone. Svarade hon.
- Tja Casey! Sam här.
- SAMMI!!
- Haha, ja, precis. Men har du lust att hitta på något? Typ, gå på stan? Med Lexi.
- Visst! Men jag ringde Lexi förut, hon är sjuk.
- Nej men lilla gumman... Men ska vi gå på stan?
- Alltid gummis. Vi ses utanför StarBucks om 10.
- Okej!
Vi la på och jag fixade snabbt håret och sminket. Sedan var det bara att gå ut till min snygga bil och åka mot SB (Starbucks). Utanför SB stod Casey, lika vacker som vanligt.
- Snygging! Fnissade jag när jag parkerat bilen och hoppat ur, på väg mot henne.
- Ska du säga, hottie. Fnissade Casey och skrattade medans vi omfamnade varandra.
  
                                         Casey            Sam

Vi gick in på SB och köpte en varm chocklad innan vi började "mingla".

----------------------------

FÖRLÅT FÖR KORT! Men det är allt jag hinner nu. Det är lördag och jag ska vara lite med min syster och familjen. Jag är verkligen ledsen för kort. Känner mig som en usel bloggare just nu. Har inte skrivit på länge och när jag gör det är den jättekort. Förlåt igen! Xoxo