LÄS DEN TJOCKA TEXTEN UNDER KAPITLET! JÄTTEVIKTIGT!
 "Tjejer! Skynda er!" ropar Mike och vi skrattar lite.
Vi tar snabbt alla skålar och ställer dom på bordet. Sedan startar vi filmen och alla äter på fruktsalladen.
Jag och tjejerna märker snabbt att det är en skräckis. Perfekt... Men jag är inte så inne i filmen. Jag sitter bara och ser ut genom panoramafönstret. Stjärnorna lyser starkt och månen är full. Det blåser ingenting. Helt vindstilla. Nästan magiskt.
Justin tar min hand och ger mig ett leende. Jag ler tillbaka, men säger att jag är trött och ska lägga mig.
 "Jag kommer snart" säger Justin. "Filmen är snart slut"
 "Du får sitta uppe längre om du vill" ler jag och går mot trappan.
 "Godnatt Beccis!!" ropar alla och jag fnissar.
 "Natti natti!"
Jag går till Justins rum och byter om till en av hans stora t-shirts. Sedan sköljer jag bort sminket med vatten och borstar tänderna.
När jag ligger i Justins sköna säng tänker jag tillbaka. På hur det var innan vi flyttade hit. Fantiserade om hur det skulle varit om vi inte skulle flyttat hit. Jag skulle ju inte ha träffat Justin, Caitlin, Cris, Pay eller Mike. Jag skulle säkert vara med Brooke, Tanisha, Robin och Alex. Vi kanske skulle vara på stranden och sola, eller sitta i vardagsrummet och se på film. Vi skulle gå på alla stadens fester och ha riktigt kul.
Jag tar upp mobilen och kollar på några gamla bilder.

                       Rebecca och Tanisha                                       Brooke och Rebecca

Jag ler lite. Bilden på mig och Tanisha är taget för några år sedan. Tanisha kom precis hem från sin mormor. Hon hade varit borta i flera veckor. Vi båda vart jätte glada när vi sågs igen. Bilden på mig och Brooke är tagen från den sista festen vi alla var på tillsammans. Tårar stiger i mina ögon när jag tänker tillbaka på dom. MEn jag lägger märke till en annan bild.

     Tanisha      Rebecca                        Robin

Det är Alex som tog den bilden. Vi var på väg till Spanien tillsammans, bara vi fyra. Det var första resan vi gjorde tillsammans själva. Men också den sista. Bara några månader efter resan flyttade jag ju. En första tår rann nerför kinden och jag kollade på klockan. Bara elva. Dom är säkert vakna tänker jag och letar efter Brooke i min kontaktlista. Jag trycker på ring och väntar på att hon ska svara.
 "BECCAA!!" skriker hon och jag ler lite.
 "Hey Brookii" ler jag och hon skrattar.
 "Hörrni!!! Det är Becca!!" hör jag henne ropa och sedan hörs snabba steg, höga röster och en duns med följande stönanden.
 "Vad gör ni?" frågar jag förvånat.
 "Öh, dom vart så glada att de sprang mot mig och tävlade vem som kom först. Sedan snubblade dom på varandra" skrattar hon och jag fnissar.
 "Sätt på högtalare" säger jag och ett klick hörs.
 "REBECCA!!! HEJ!" skriker Robin och jag skrattar.
 "Hey guys"
 "Hur är det? Vi saknar dig!" säger Tanisha. 
 "Det är väl bra... Jag saknar er med" säger jag och tårarna börjar rinna.
 "Gråt inte gumman! Vi kanske får komma och hälsa på dig snart?"
 "Ja!! Ni är välkommna närsomhelst!" snyftar jag.
 "Aww, tack Sweetie!" säger Robin.
 "Alex, du tog väl ut bullarna, eller hur? Det luktar bränt" hör jag Brooke säga.
 "Oh nej!" mumlar Alex och sedan låter det som att han springer iväg.
 "Ni verkar ha kul" säger jag.
 "Ja, visst har vi det. Men det skulle vara så mycket bättre om vi alla fyra var tillsammans!" säger Robin. "Juste! Hur går det med Bieber?"
 "Hur visste ni?" säger jag chockat.
 "Gumman, kollar du aldrig i tidningar nu mera?" fnissar Tanisha.
 "Juste... Men ja, det går bra" säger jag.
 "Vi skulle kunna prata hela natten med dig, men vi måste verkligen lägga på" säger Brooke sorgset.
 "Ja, det är klart ni måste. Vi ses snart då" ler jag.
 "Hejdå Beccis!!" säger alla i kör och vi lägger på.
Tårarna börjar rinna igen och jag sätter mig upp med huvudet i händerna. Fan vad jag saknar dom!
 "Becca? Är allt bra?"
Jag vänder blicken mot dörren och ser Cait och Pay stå där. Sakta skakar jag på huvudet och de går fram till mig. De kramar mig från varsin sida och jag bara gråter.
 "Vad är fel, sweetie?" säger Cait oroligt.
 "Jag saknar dom!" gråter jag.
 "Vilka?" frågar Payton.
 "Mina vänner i Birmingham" gråter jag och börjar snyfta högt.
 "Kan dom inte komma hit då?" frågar Caitlin försiktigt och smeker mig över ryggen.
 "Jo, men de kan ju inte komma nu direkt" snyftar jag. 
Vi pratar i några minuter, men sedan går de till deras gästrum och Justin kliver in istället. Han ser sorgset, medlidande och oroligt på mig medans han går emot sängen samtidigt som han tar av sig tröjan.
 "Hörde du allt?" frågar jag hest och snyftar.
 "Ja" svarar han och kryper upp bredvid mig.
Han lägger armen om min midja och drar mig intill sig. Han andas rytmiskt i min nacke och jag kan känna hans hjärtslag mot min rygg. Jag lägger min hand på hans och pussar den.
 "Jag älskar dig, Justin. Du är mitt allt" viskar jag tyst.
 "Jag älskar dig med, Becca. Jag skulle inte överleva utan dig"
----------------------------------------------------------------

FÖRLÅT FÖR DÅLIG UPDATE OCH FÖRLÅT FÖR KORT KAPITEL!
Det känns lite som jag tröttnar på den här novellen nu... Men jag ska fortsätta skriva ett tag till... Är det okej för er om jag börjar på en ny ganska snart? Eller blir nu jätte sura då?
Och en sak till som NI MÅSTE LÄSA!
Jag drar till Grekland på torsdag morgon (planet går 08.10 och det tar två timmar till flygplatsen) och jag kommer tillbaka på måndagen då... Tyvärr kan jag nog inte fixa tidinställda inlägg... Hinner inte tror jag.... Men jag ska FÖRSÖKA klämma in ett till kapitel innan jag åker...
Hoppas ni inte lämnar mig nu! Älskar er så sjukt mycket! Ni betyder jätte mycket för mig. Att veta att man har personer (som jag känner och inte känner) som kollar ens blogg och gillar vad jag skriver betyder så otroligt mycket. LOVE U GUYS!!