Fight For The Love 32#TheApartment

Efter bara några minuter är jag uppe på benen igen och alla träffas i köket för att äta frukost.
 "Vart tog ni vägen?" frågar Robin och äter sin feta macka full av ost, skinka, gurka och Gud vet mer vad han har på.
 "Ehm... Asså, jag började frysa så jag gick in för att ta en dusch. Men min kropp fick en chock eftersom jag först "duschade" i kallt och sedan i varmt" säger jag och de nickar sakta.
 "Hur mår du nu då?" frågar Tanisha.
 "Bra!" ler jag.
Vi bestämde oss för att Justin och jag skulle åka till lägenheten medan de andra chillar, och sedan ska alla gå till en klubb i närheten. Så när alla ätit upp tog jag på mig ett par gråa mjukisar, en lös, kor, svart t t-shirt med en gul glad smiley på. Skorna fick bli vanliga vita Converse. Håret fick ligga naturligt. Sminket blev ganska enkelt, mascara, foundation och puder.
 "Är du klar Beccis?!" ropar Justin.
 "Japp! Kommer!" ropar jag och springer ner till hallen där han väntar.
Eftersom det är lite kallare ute nu tar jag på mig en svart skinnjacka. Sedan följer jag med Justin ut till hans bil. Vi sätter på radion och lyssnar lite på nyheter. Men snart börjar I Like It Like That med Hot Chelle Rae spelas. Vi sjunger med och börjar asgarva åt oss själva. Men plötsligt stannar han utanför ett stort höghus. Jag tappar hakan och ser på Justin som skrattar åt mig. Han går runt bilen och öppnar dörren åt mig, tar min hand och leder mig ut. Han leder mig till dörren in till höghuset och vi går mot hissen. Justin tryckte på knappen med en 12:a på, vilket var högst upp. Jag stirrade på Justin och han bara log mot mig innan han kysste mig.
 "Jag skulle bli glad av en liten etta" muttrar jag och Justin skrattar.
 "Men du förtjänar det bästa" ler han.
När det plingar öppnas dörrarna och vi stiger ut. Jag följer efter Justin som plockar upp en nyckel i hans ficka. Vi stannar utanför en dörr där det inte står något efternamn och Justin låser upp.
 "Damerna först" säger han och sträcker ut armen mot dörren.
Jag ler och öppnar dörren.
Lägenheten är inte jättestor, men inte liten heller: helt perfekt. När man kommer in är det ljust trägolv och vita väggar. Det är en tre meter lång hall direkt innanför dörren. På vänstra väggen står en söt bänk i vitt trä och en grå dyna. Över den hänger det en tavla i svart/vit som det står Welcome på. På högra väggen står en skohylla och så hänger det krokar över. Om man går rakt fram kommer man till ett stort vardagsrum med panoramafönster mot staden. Om man svänger vänster finner man ett fint, ganska litet badrum. Till höger är det en dörr till köket. Vitt kakelgolv, vita tapeter med mönster på (hela tapeten är vit med mönster i vitt) med köksbänkar i rött/vitt, kyl och frys i vitt, köksö i vit/röd och ett lite större matbord framför ett fönster i vitt trä. Där inna finns också en dörr till ett föråd.
 "Kom" säger Justin och tar med mig till vardagsrummet.
Där hittar vi en dörr som leder till sovrummet. Underbart! Mörkt trägolv, vita väggar och en fondvägg i svart. Emot fondväggen står den stora sängen. Det finns också en balkong och en dörr till en W.I.C.
 "Justin..." säger jag mitt i en utandning.
 "Gillar du det inte?" säger han oroligt.
 "JO! Justin, jag älskar det! Det är helt perfekt! Men jag vet bara inte hur jag ska tacka dig" säger jag med tårar i ögonen.
 "Det räcker med att bara andas" viskar han i mitt öra och kysser mig.
Efter en stund åker vi hem igen. Vi bestämer oss för att Robin, Alex, Tanisha och Brooke ska hjälpa mig att packa lite och de andra hjälper Justin. Så när vi är hemma igen kramar jag Justin och kysser honom, sedan går han till sig tillsammans med Mike, Chris, Payton och Cait. Vi andra skuttar upp till mitt sovrum och sätter på min spellista på Spotify när min mobil sitter i min stereo. Jag och Robin hämtar några flyttkartonger i källaren som vi sedan tar upp till mitt rum.
 "Jag och tjejerna tar kläderna, killarna kan ta allt annat!" ler jag och de nickar. "Tack för att ni vill hjälpa till. Jag menar, ni kanske hellre vill typ åka till stranden eller något" säger jag och börjar slänga fram alla kläder på golvet.
 "Vi kom hit för att spendera tid med dig, på vilket sätt spelar ingen roll" flinar Alex.
 "Woo, sexy biatch" säger Brooke och slänger ett par spetstrosor på mig.
 "Justin köpte dom till mig" mumlar jag generat och alla börjar asgarva.
 "I LIKE IT LIKE THAT! HEY, WINDOWS DOWN, CHILLIN' WITH THE RADIO ON!" skrik/sjunger vi ihop och börjar asgarva igen.
Det går inte så fort att packa, men vi har bara roligt. Det är ju trots allt inte brottom. Efter en timme lägger vi oss utmattade på golvet. Vi börjar skratta igen när vi tänker på hur roligt det måste se ut.
 "Shit, vad varmt det är!" utbrister Robin och går för att öppna fönstret.
Kall, frisk luft sveper in och alla suckar lyckligt. Vi tar en paus med kakor och saft. Samtidigt snackar vi gamla minnen.
Men efter en halvtimme är vi igång och packar igen. Alla kläder är nerpackade och nu hjälps alla åt med allt annat. Jag hittar ett foto på alla oss när vi gör värsta minerna. Jag börjar asgarva coh alla kommer för att kolla.
 "Kolla på Alex min! HAHA!" skrattar Tansiha.
Alla börjar asgarva och Alex blir lite generad.
När vi är klara har vi sju flyttlådor. Vi slänger oss trötta i soffan och suckar.
 "Äntligen klara" suckar Robin och plötsligt puttar Alex ner honom från soffan för att han ska få plats.
Robin ramlar på golvet med en stöning och alla asgarvar. Alex suckar lyckligt.
 "Bättre"
Robin drar ner Alex från soffan och lägger sig där själv.
 "Bäst" flinar han och alla asgarvar igen.
Tårarna rinner och vi tjejer ligger och vrider oss på golvet av skratt. Vi får inte tillräckligt med luft, så snart försvinner skrattet och vi ligger bara tysta, fast vi egentligen skrattar (ni vet som när man skrattar fast det inte kommer ut något). När jag fått luft skrattar jag högre.
Efter en stund kommer Justin över och frågar om vi är klara. Alla nickar och vi bär ut alla lådor till ett flak som Justin hyrt. Justins lådor står redan där. Han har drygt åtta stycken tror jag, kanske nio. Vi alla följer med till lägenheten den här gången. Fast inte Cait, Pay, Mike eller Chris. De behövde tydligen gå hem. Men vi fäller upp en extrastol längst bak där Robin sitter. Jag sitter fram med Justin som kör och de andra sitter bak. Vi sjunger med i låtarna som spelas och skrattar lite.
När vi är framme hjälps vi åt med att bära upp alla lådor. Efter ungefär en halvtimme är det klart också, men vi bestämmer oss för att packa upp en annan gång, så vi sätter oss i bilen igen och åker för att lämna flaket.
När vi äntligen är på väg hem höjer vi volymen på radion och sjunger med på låten Stronger med Kelly Clarkson. Plötsligt kommer något djur upp på vägen och jag skriker åt Justin att stanna. Han tvärbromsar och svänger. Vi åker ner i diket, men voltar aldrig.
 "Är alla okej?!" säger Justin och jag hör svaga ja. "Är du okej, babe?" säger Justin till mig och jag nickar sakta.
Justin kliver ut och springer runt till min sida. Han hjälper mig ut och kollar så jag inte är skadad, och gör samma sak med de andra.
 "Nu då?" frågar  Alex.
 "Vet inte, jag skulle aldrig ha tagit den här omvägen" suckar Justin och lägger händerna på huvudet.
Jag märker att vi är mitt ute i skogen, typ. Sakta går jag fram till Justin och lägger armarna om hans midja.
 "Det är inte ditt fel" viskar jag och han suckar högt.
 "Jo! Det är det!" ryter han högt och jag backar undan. 

Justin

 "Jo! Det är det!" ryter jag högt och Becca backar undan.
Hennes ögon är fyllda med oro, chock och skräck. Direkt kommer ångesten genom mig. Jag öppnar munnen för att säga  något, men Becca avbryter.
 "Strunta i det bara" muttrar hon och vänder sig om för att börja gå längst vägen.
 "Rebecca!" säger jag högt bakom henne och går snabbt efter henne. "Förlåt" säger jag och tar tag om hennes handled.
Hon vänder sig om och jag lägger händerna på hennes hals med tummarna på hennes kinder som jag smeker sakta. Hon ser rakt i mina ögon. Hennes blå/gråa är fyllda av tårar och jag kramar henne hårt.
 "Förlåt" viskar jag i hennes öra och hon kramar mig hårt med armarna om min nacke.
 "Förlåt mig" viskar hon hest och hennes röst brister.
 "Va? För vad?" säger jag och ser henne i ögonen.
 "För att jag överreagerade" säger hon och snyftar medan en tår rinner nerför hennes kind.
 "Du är förlåten, hela tiden" viskar jag och kysser henne.
--------------------------------------------------------------------------------

KOMMENTERA!
Ganska långt, va? Tänkte inte att det skulle bli så långt men... Ja, nu blev det det :)

Kommentarer
Postat av: Sofia

Superdupermegabra!!!! <3

2012-05-03 @ 21:01:37
URL: http://sofiasorlin.bloggplatsen.se
Postat av: Johanna

grymt braaaa :D

2012-05-03 @ 21:58:33
URL: http://johannaviveca.blogg.se/
Postat av: Lexi

MER! Skriv nästa kapitel nuuu! <3

2012-05-05 @ 10:40:09
URL: http://thebieberstorytoyou.blogg.se/
Postat av: Rebecca

skit bra ;d <3

2012-05-07 @ 18:32:05
URL: http://ponies.bloggplatsen.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0