Efter bilresan hem så öppnade jag dörren till mitt rum och stängde den när jag hoppat in. Jag "hoppade" fram till sängen och satte mig. Jag la kryckorna på golvet och la mig sedan ner. Då knackade det på dörren.
- Kom in. Sa jag och kollade mot dörren som öppnades.
Där stod Stefan. Han kom fram och satte sig bredvid mig. Han tog bort en hårslinga som hängde i mitt ansikte och log mot mig.
- Hur är det? Sa han.
- Bra. Typ. Sa jag.
- Typ? Sa han och tog min hand.
- Okej, jag mår inge bra. Suckade jag.
- What's wrong?
- Jag har pratat med min pappa.
- Är det fel? Sa han förvånat.
- Nej. Skrattade jag. Men det är det, nu  vet jag ju att han är där ute någon stans, och då längtar jag mer efter honom. Och sen är det mamma. Hon jobbar för mycket.
- Hm... Mycket som händer i ditt liv just nu.
- Ja. Sa jag och satte mig upp.
Stefan satte sig bakom mig och la ner mitt huvud i hans knä.
- Du kan prata med mig om allt, det vet du va?
- Ja. Log jag.

Okej, jag vet vad ni tänker. Kommer dem bli ihop, eller kommer dem kyssas. Och nej. Jag och Stefan är KUSINER som sagt och vi är bara riktigt bra kompisar. Som... syskon. Så ni behöver inte oroa er!

- Nu ska vi sätta på en film! utbrister Stefan och sätter mig upp, ställer sig upp, lägger mig ner igen och går fram till min film samling. Hm... Last Song, Karate Kid, Saw, The Ring, T... THE RING! Utbrister han och jag skrattar. SNÄLLA MADDIE! Fortsätter han med sin pupyface.
- Visst.
- YES!
Han sätter i filmen, ger mig kontrollerna och går ut ur rummet. Man hör steg i trappan och snart ljud från köket. Jag trycker på engelskt tal och såg menyn komma upp. Snart kom Stefan upp med två Cola flaskor under armen, två glas i varandra i ena handen och en skål med chips och godis i andra handen.
- Säg till om jag sa hjälpa till. Finade jag och han skrattade ironiskt.
- Nejdå, det är lugnt. Sa han och ställde ner allt på sängen.
Jag skrattade lite och startade filmen. Vi vart inte så rädda, eftersom vi sett den förut. När eftertexterna rullade så suckade jag och slog huvudet i väggen, alltså, inte med flit.
- Aouch! Sa jag och lotsasgrät.
- Aww... Ska jag trösta dig? Sa Stefan och jag skrattade.
- Nej. Sa jag och slog honom på armen.
Då knackade det på dörren.
- Kom in! Ropade jag och in kom Chaz.
- Hej. Log han.
- Hej. Log jag tillbaka.
- Går det bra? Sa han och jag nickade. Okej, pappa och Caroline är på jobbet, är det okej om jag hänger med Ryan och Justin på stan? Fortsatte han.
- Ja, såklart! Sa jag och log.
- Okej, men jag har med mig mobilen, så ring om det är något.
- Visst.
Han gick ut ur rummet och jag hörde ytterdörren öppnas och stängas. Jag satte mig på sängkanten och sträckte lite på mig. Jag reste mig upp och hoppade på ett ben fram till teven. Jag stängde av den och DVDn innan jag hoppade fram till sängen igen.
- När åker du hem? Sa jag tyst.
- Imorgon. Sa han med en ledsen min.
- Okej.
Jag kände ögonen tåras och snart rann en nerför min kind.
- Hey, du. Kom hit. Sa Stefan och drog ner mig i hans knä. Jag kommer tillbaka. Fortsatte han.
Jag kramade honom hårt och började gråta. Jag har inte fattat hur mycket jag saknat honom.
- Snälla, åk inte. Grät jag.

Jag erkänner att jag lät som en liten bebis, men jag brydde mig inte. Jag vill bara njuta av tiden när han är här.
- Jag vill inte åka, men jag måste. Sa han.

Nästa dag

 (Tänk er att hon är brunhårig inte blond)

Nu har Stefan åkt och jag ligger på sängen och smågråter. Tårarna tar liksom aldrig slut. Chaz har varit inne ett antal gånger och frågat om jag mår bra. Jag säger att jag mår bra, men jag mår inte bra. Jag är trött, ledsen, hungrig och ensam. Jag vet inte vad jag ska göra. Kayla har rest till sin mormor i Kalifornien. Hon kommer hem om några veckor.
- Maddie, kom ut med mig, Ryan och Justin. Snälla? Du kan inte ligga här hela tiden. Sa Chaz.
- Jag kommer snart. Mumlar jag.

Han går ut och jag reser på mig. Jag drar på mig ett par trekvarts jeans och en söt top. Jag stannade på rummet ett tag innan jag släpade mig själv nerför trappan och ut på gården. Där satt Justin, Chaz och Ryan. Deras blickar flög på mig när dörren smällde igen och jag fortsatte dra benen mor dem. Jag slog mig ner i gräset bredvid dem och Chaz öppnade munnen.
- Hur är det? Sa han och la armen runt mina axlar.
- Uselt. Stönade jag.
- Är ni så tajta? Sa Justin och såg på mig med medlidande blick.
- Japp. Suckade jag. Tajtare än man kan tro. Fortsätter jag så tyst så igen ska höra.

Justin

Åh, jag blir galen! HON ÄR SÅ SÖT! Hennes bruna hår, söta ögon, fylliga läppar... Man såg verkligen sorgen i hennes ögon. Jag vet inte hur jag ska stå ut med att se henne varje dag, och samtidigt veta att hon inte är min. Jag ville bara ha henne i min famn, kyssa henne och bara krama sönder henne. Jag vill att hon ska vara min. Bara min.
-----------------------------------------

FÖrlåt för kort, men jag har varit sjuk idag så har inte haft lust att skriva.