"Så, du är från England, eller hur?" Frågade jag när vi burit upp några kartonger.
 "Japp" sa hon med en suck när hon ställde upp ett foto på hennes sängbord
 "Saknar du dina vänner?" Frågade jag försiktigt och hon nickade.
 "Ja, något otroligt"
 "Du får det bra här, det lovar jag" sa jag och såg på henne.
Hennes ansikte fylldes av sorg och hon skakade på huvudet. Jag såg något rinna på hennes kind, men hann inte kolla närmre eftersom hon vände bort ansiktet. Hon snyftade tyst och vände snart tillbaka huvudet.
 "Nej, det är liksom det som är saken. Jag trivdes i England. Det är där jag ska vara. Men såklart så ska pappas jävla jobb förstöra hela jävla skiten" började hon och suckade med tårar i ögonen. "Jag kommer inte må bra här. Och inte går jag i skolan heller, eftersom jag redan gått ut grundskolan" avslutade hon och snyftade.
 "Det kommer bli bra, jag lovar. Jag känner några här som du kan få träffa. Min kompis, Mike, har en syrra i din ålder och min andra kompis Christian har en syster som är i din ålder (säger de). Jag kan ringa dem så kan vi hitta på något" föreslog jag.
 "Men det är inte så enkelt! Du fattar ju inte! Jag har känt mina kompisar i England typ hela mitt liv! De är mitt liv! Allt vi gått igenom, tårar, skratt, leenden, sårade känslor och allt! Alla minnen är borta! Allt är bortblåst med vinden! Vårat band är brutet!" Utbrast hon och en tår rann nerför hennes kind.
JAg satt som förstelnad. Vad ska man svara på det? Men jag hann inte tänka så länge, eftersom Mrs. Parker kom in och ställde sig i dörröppningen.
 "Går det bra här inne? Vi tar en fika där nere med bullar, saft och kaffe. Ni får komma ner om ni vill" sa hon vänligt och jag nickade med ett leende.
 "Tack så mycket, Mrs. Parker" log jag och hon log stort.
 "Snälla, säg Kathrine"
 "Okej, tack Kathrine" log jag och hon skrattade förtjust.
 "Du är en bra ung man, Justin. Aja, kom ner när ni vill" sa hon, vände sig om och gick.

Rebecca Parker

Toppen! Ännu en perfekt unge i huset! Och jag som aldrig duger. Det är alltid "Var mer som Amelia" eller "Var mer som Nico" eller "Du borde göra lite som Amelia. Ha henne som förebild". Och vem är jag då? Den lilla tjejen i huset som inte alls betyder något. Och så kommer Justin.
Den perfekta unga killen! Såklart! Vad hade jag tänkt mig? När mamma gått suckade jag och satte mig i sängen istället.
 "Varför suckar du?" Frågar Justin och ser på mig.
 "Inget" mumlar jag och börjar kolla på några foton som låg på min säng.
Jag och Lucas... Jag, Tani och Brooke. Jag, Tani, Alex och Robin. Jag, Lucas, Brooke, Alex, Robin. Tänkte jag medans jag kollade på alla bilder. Jag fastnade för en jätte vacker bild. Den var på mig och Lucas. Vi stod på stranden, i solnedgången och kysstes. I vattnet såg man Brooke och Alex skvätta vatten på varandra, vilket var sjukt gulligt!
 "Vem är det?" Frågar Justin och pekar på bilden.
 "Jag och min pojkv... Ex pojkvän" ändrade jag och han såg lidande på mig.
 "När gjorde ni slut?"
 "För två veckor sedan, ungefär, tror jag..." sa jag.
 "Innan du åkte?"
 "Ja" sa jag och suckade. "Nu vill jag ha fika" la jag till och började gå nerför trappan. I köket satt Pattie, mamma, pappa, Amelia och Nico.
På bordet stod det glas, saft, bullar, kakor och kaffe. Jag slog mig ner bredvid Amelia och Nico medans Justin satte sig bredvid mamma och Pattie.
 "Går det bra för er?" Frågar mamma och nickar mot mig och Justin, men han blicken fäst på mig.
 "Ja" sa jag kort.
Mamma harklar sig och vi återgår till att fika. Jag häller upp saft åt mig och Justin och tar sedan en bulle. Snart börjar alla prata igen medans jag och Justin sitter tysta. Han pratar ibland med de andra, men jag sitter helt tyst. Säger inte ett ljud. 
Men snart reser sig alla upp och Pattie och mamma börjar plocka bort. Amelia och Nico går upp till deras rum och jag går upp till mitt. Sakta sjunker jag ner på sängen. Jag fäster min blick på en ljusrosa, mellanstor kvadratisk bok med massa klistermärken på. På sidan sitter ett lås. Sakta böjer jag mig ner och tar upp boken. På den står det Keep My Memories. När jag öppnar första sidan ser jag två bilder och lite text. Det är en bild på mig när jag tar studenten. Under bilden står det: Life is short. You just live it once. Do the best of it.
På sidorna är det massor av bilder, citat, dikter och mindre texter. Det är som en bilddagbok. Där står hela mitt liv efter studenten. Allt stod där. Alla känslor, alla minnen.
Plötsligt avbröts mitt tänkande av att någon knackade två gånger på min dörr.
 "Kom in" sa jag tyst och fortsatte bläddra i boken.
 "Hej" sa Justin och jag såg på honom. "Jag... Eh, jag ville bara säga hejdå. Vi går tillbaka till oss nu" sa han och jag nickade sakta.
 "Hejdå" sa jag snabbt suckade. "Nej, förlåt. Du vill bara vara snäll..." sa jag snabbt efter. "Det var trevligt att du kom över. Tack för hjälpen" försökte jag och han log.
 "Det var bara kul att hjälpa till" sa han och vände sig om för att gå, men vände sig sedan tillbaka. "Förresten, kan jag få ditt nummer? Vi kan träffas med mina kompisar någon gång" sa han och jag nickade.
Jag tog hans mobil och skrev in mitt nummer, sedan gick han. Klockan var snart fem, så jag gick ner till hallen och drog på mig mina mörkblåa Converse. Sedan tog jag min mobil i bakfickan och gick ut. Utanför sken solen och en svag vind blåste i mitt hår. Med långsamma steg så gick jag längs den lilla gatan där hus sträckte sig på båda sidorna.
När jag gått ett tag kom jag till en fin, vit strand. Kvinnor, män, barn, tjejer och pojkar var överallt. Killar i 19 års åldern surfade på stora vågor i det blåa vattnet. Med långsamma, trötta steg gick jag längst strandkanten ett tag innan jag kom till en kiosk. Där svängde jag upp mot vägen igen och försökte hitta tillbaka. Generat gick jag fram till ett äldre par som satt på en bänk.
 "Ursäkta, vet ni vart Reed Street Southeast är?" Frågade jag och de båda nickade.
 "Följ den här gatan, sedan vänster och sedan vänster igen" log kvinnan och jag log som tack.
 "Tack så mycket"
Jag började gå och var hemma efter cirka en halvtimme, efter att ha gått runt i samma kvarter tre gånger.
----------------------------------------------------

Förlåt för dålig update!! Tack för att ni väntar!!! ÄLSKAR ER! NI ÄR BÄST!<3