Samantha

Tre dagar efter fick jag åka hem. Men bara om jag tog det lugnt. Så nu mera sitter jag typ framför datorn eller teven. Jag sitter oftast nerbäddad i soffan med ett täcke och tusen kuddar. Justin är ofta hemma med mig när mamma jobbar. Dylan har åkt till James stuga med alla andra - Ethan, Lexi och Casey. Och mamma jobbar extra, så när Justin inte är med mig är jag själv. Ni ska bara veta hur tacksam jag är. Även om jag vet att Justin sårade mig så kan jag inte undgå att säga att jag älskar honom. Han är så söt, snäll, omtänksam och... social! Men vågar jag förlåta honom?

Justin

Jag satt i bilen på väg till Sam när det började regna. Hösten var här och ja, vad ska man säga? Det är kallt, det blåser och regnar mest varje dag. Jag ställde bilen på uppfarten och gick in i huset snabbt.
- Hallå?! Ropade jag och jag såg Sam sitta i soffan som vanligt.
- Hej! Ropade hon tillbaka med ett leende.
Jag gick in till henne och tittade mot teven. Det var nyheterna.
- Det kan bli kraftiga stormar i stora delar av Kanada de kommande dagarna. Det kan orsaka välta träd och strömavbrott. Men också förseningar av tåg och flygplan. Av säkerhetssjäl ber vi er alla att stanna hemma. Det kan bli den värsta stormen på över 10 år för Kanada. Sa en tjej med långt hår.
- Jaha, trevligt. Storm, great. Muttrade Sam och böt kanal.
Jag skrattade. Hon klickade på olika kanaler och stannade på TV11 där det var Glee.
- Det skulle jag ha vetat. Flinade jag och hon fnissade.
- Japp.
Vi kollade på det ett tag innan jag märkte att Sam hade somnat. Jag log. Hon var så söt! Men jag vet inte vad hon känner för mig. Men jag vet vad jag känner för henne... Jag vill bara hålla henne i min famn, kyssa henne godnatt och berätta hur mycket jag älskar henne. Det är allt jag begär. Men jag vill höra henne säga att hon älskar mig tillbaka.
Efter att ha suttit där i en timme började det blåsa och regnet forsade ner. Det smattrade på fönstrena och man hörde hur vinden slog emot dem. Ett tag trodde jag att fönstrena skulle blåsa in och gå sönder, men nejdå. Plötsligt slocknade allt och jag suckade. Jag tog upp min mobli och satte på min ficklampa-app, sedan började jakten på ljus och tändstickor. Jag ställde fram fyra ljus på bordet vid Sam och några lite överallt på nedervåningen.
- Vad gör du? mumlade Sam trött och satte sig upp.
- Strömmen gick, så jag tände lite ljus. Sa jag och satte mig bredvid henne.
- Det är kallt. Sa hon och fnissade.
- Ska jag tända en brasa? Sa jag och pekade på den öppna brasan.
Hon nickade.


När jag tänt brasan satte jag mig bredvid henne.
- Justin... Sa hon tyst och jag såg på henne.
- Ja?
- Jag har inte vågat erkänna det för mig själv än, men... jag älskar dig...

Justin

När hon sa de tre orden föll allt på plats. Allt skulle bli ordnat. Allt skulle bli som förut. Jag tog händerna på hennes kinder och kysste henne. Hon log och besvarade den, sedan la hon armarna om min nacke. Vi kysstes en stund innan hon backade för att ta luft.
- Jag har saknat dig. Viskade hon och la sig i min famn.
- Jag har skanat dig med, Sam. Log jag och drog henne tätt intill mig.
Så där satt vi, som pojkvän och flickvän. I mörkret med tända ljus. Det var så mysigt! Man kunde höra knastret(?) från brasan, vilket gjorde det mysigare. Allt var perfekt. Det var såhär det skulle vara. Vinden blåste tag i fönstret och jag kände hur Sam hoppade till. Jag fnissade lite och höll henne hårdare mot mig. Man kunde höra vinden i taket och hur det susade förbi huset. Det lät nästan som spöken... Jag tog upp min mobil. Internet funkade inte, såklart! Vi bestämde oss  för att spela kort - vad skulle vi annars göra? Så jag hämtade en kortlek och sedan var det igång...

- Du fuskar!! Utbrast Samantha när hon förlorat för fjärde gången.
- Nej gumman, det är bara det att... ja, du är lite fåligare än jag. Flinade jag och hon kastade korten på mig.
- Heey! Utbrast jag.
- Du städar. Flinade hon och la sig ner i soffan igen.
När jag tagit alla korten la jag dem på bordet för att sedan krypa ner hos Sam under filten. Vi höll om varandra och bara lyssnade på vinden som susade förbi. Hon la sin hand på mitt hjärta och jag la min hand på hennes.
- Det är lugnande att somna till dina hjärtslag. Mumlade hon och slöt ögonen.
- Det slår för dig, babe. Log jag hest och la armen hårdare om henne.
- Det hoppas jag. Flinade hon tyst och jag skrattade.
-  Jadå baby, vem annars? Sa jag och kysste henne innan hon somnade.
- Jag älskar dig... Viskade hon i sömnen och jag log.
- Du är så söt babe, vet du det? viskade jag för mig själv innan jag såg ut på ovädret.
Regnet slog som spön i backen och vinden blåste i träden så det såg ut som om de skulle gå av. Efter några få minuter somnade jag. I en dröm djup som havet.
------------------------------------------

FÖrlåt för kort, men bättre ett kort än inget, right? Förlåt för att det är dålig uppdatering, men som sagt: jag vill njuta av jullovet så mycket som möjligt.... CHecka gärna in min novellblogg om One Direction http://onedirectiontolove.blogg.se
KOmmentera!!!
XoXo<3