Nästa dag skulle Justin på en intervju och en fotografering. Han ville att jag skulle följa med. Först tänkte jag fråga mamma om hon kunde vakta barnen, men Justin ville ha dem där. Så vi tog på deras kläder för att sedan ta med dem till Justins bil. Vi satte dem i barnstolarna och Justin slog sig ner bakom ratten. Medans vi åkte mot intervju-huset så spelades Bad Day på radion. Tyst sjöng jag med och Justin log mot mig.
 - Du sjunger riktigt bra. Log han och jag skakade på huvudet.
 - Nej, det gör jag inte. Sa jag och han fnissade.
 - Du sjunger som en Gud!
 - Tack då. Jag är faktiskt en tjej. Muttrade jag ironiskt.
 - Haha! Gudinna då. Flinade han och jag log.
 - Bättre.
Han skrattade åt mig och jag såg på honom. Så vacker. Hans gudomliga skratt, hans underbara ögon.
Snart var vi framme och vi klev in. Jag packade upp vagnen som låg bak och la flickorna där. Sedan gick vi in. Justin gick direkt till ett rum där hans kläder och sånt fanns. Jag ställde mig precis bakom scenen och insåg ganska snabbt - eller direkt när vi kom in - att vi var hos Ellen. Men kunde höra hela publiken skratta och Ellens roliga skämt. Justin kom snart och ställde sig bredvid mig.
 - Går det bra? Sa han och såg menande på barnen.
 - Jadå. Log jag och kysste honom snabbt.
 - Välkommen ut, Justin Bieber! Ropade Ellen och alla skrek.
 - Ses senare. Log han och gick sedan ut på scenen.
I början lyssnade jag inte så mycket på vad dem sa, utan koncentrerade mig mer på barnen som sov i vagnen. Men snart hörde jag en fråga som kom ganska oväntat.
 - Så, är det dina barn? Frågade Ellen.
Jag såg ut på en liten skärm där hela showen visades och såg att en bild på mig och tvillingarna i parken. Alla vart tysta och Justin såg rätt nervös ut.
 - Ja, det är det. Sa han och alla började mumla.
 - Jaså? Är Samantha mamman? Frågade hon intresserat.
 - Ja, hon är den bästa mamman - och flickvännen - någonsin. Log han och alla utbrast aww.
 - Flickvän? Ni har inte planerat giftemål? Sa hon och Justin gav henne ett mystiskt leende.
 - Hemligt. Viskade han och alla skrattade.
 - Oj, förlåt. Viskade Ellen riktigt högt och alla skrattade mer.
 - Det har hänt mycket på sista tiden och ja, vi tar det lugnt. Sa Justin.
 - Och med ta det lugnt menar du skaffa barn. Flinade Ellen och jag log lite smått.
 - Jag menar mer med flytt och giftemål. Log Justin och Ellen satte sig rakt upp.
 - Är Samantha här? Sa hon och jag stelnade till. 
 - Ja, hon är här. Och tvillingarna. Log han och hon log stort.
 - Kan vi inte ta ut dem? Frågade hon och alla skrek 'ja'.
 - Visst.
 - Välkommen ut Samantha Miller och... Tvillingarna! Ropade Ellen, eftersom hon inte visste barnens namn.
Istället för att gå ut med vagnen så tog jag bebisarna i famnen och gick ut. Alla skrek. Justin kom fram och tog Layla. Han kysste mig snabbt innan vi satte oss i soffan.
 - Hej Samantha. Log Ellen och satte på en mikrofon på min tröja.
 - Hej Ellen. Log jag.
 - Så... Vad heter dessa vackra barn? Frågade hon.
 - Layla och Lauren. Log Justin.
 - Vem är vem? Frågade hon och alla fnissade.
 - Det här är Layla och det där är Lauren. Flinade Justin.
 - Och... Hur håller ni reda på dem? Frågade hon och vi skrattade.
 - Layla har ett födelsemärke på axeln. Log jag och hon nickade.
 - Får man hålla någon? Frågade hon och jag nickade.
 - Absolut! Sa jag och gav henne Lauren.
 - Aww, hej lilla, lilla bebis! Jag är Ellen. Log Ellen och Lauren skrattade.
Alla i publike sa 'aww' och vi log.
Efter intervjun åkte vi direkt till fotograferingen. Vi skulle ta kort med tvillingarna och sedan skulle vi ta lite enskilda bilder. Först så la vi bebisarna på en filt på golvet och jag och Justin la oss bakom. Vi log stort och de tog kort. Sedan stod vi upp och ja... Gjorde olika saker.
Efter en stund skulle Justin ta kort själv så jag ställde mig bakom kameran med babisarna i famnen. Medans jag väntade på att han skulle bli klar så gosade jag med tvillingarna. Efter en timme var han klar och vi kunde åka hem. När vi kom hem var mamma hemma. Hon stod i köket och lagade mat. 
 - Justin, vill du äta här? Frågade hon med ett leende.
 - Ja, tack. Om det inte är till besvär.
 - Nejdå! Du är en del av familjen, eller hur? Han nickade med ett leende.
------------------------------------------------------

Ganska kort... Men jag har haft fullt upp idag, vi får se när nästa kommer :)
Xoxo