Justin

Det har gått en timme sedan tjejerna gick till affären, och ingen har kommit tillbaka. Vi var riktigt oroliga, men väntade ett tag till. De andra satt stela i soffan medans jag gick fram och tillbaka i rummet. Jag tog upp mobilen och ringde Becca en tionde gång.
 "Sluta ring" viskade någon tyst.
 "Vem är det?" Frågade jag oroligt.
 "Vem pratar du med?!!" Röt någon i bakgrunden.
 "Eh..." Sa någon.
Då hörde jag vem det var...
 "Caitlin! Vart fan är ni?!" Sa jag snabbt.
 "Ge hit den där!" En liten smäll hördes och snart hördes samma röst närmre. "Vem där?!" Röt någon.
 "Vem är du?! Och vad har du gjort mot dem?!" Röt jag och killarna såg på mig.
 "Patetiskt! Det var ditt fel att släppa ut tre unga, svaga tjejer sent på kvällen. Du borde veta bättre"
Paniken steg. Vad skulle jag göra?
 "Vart är du? Vad vill du ha?! Pengar? Jag ger dig pengar, men bara om du låter tjejerna gå"
 "Pfft, lycka till grabben"
Han la på. Paniken steg och jag började skaka. Vart var dom? Hur skulle vi hitta dom? Hur skulle vi hindra den där jäveln att göra något mot dom?
 "Justin, vad sa dem?" Sa Mike.
 "Han har tjejerna" sa jag tyst.
 "Vem?" Sa Chris.
 "Jag vet inte. Vi måste hitta dom!" Utbrast jag och började springa mot hallen.
Chris ringde polisen och vi väntade på dom. När de kom berättade vi allt vi visste och sedan började vi leta. På stan, i gränder, på stranden, i skogen, överallt! Men vi hittade dom inte. Just nu gick jag med tre poliser och Mike i skogen. Poliserna lös runt med deras ficklampor medans jag och Mike bara gick med förvirrat. Två hundar gick med och sprang runt oss. Tankarna bara flög fritt i mina tankar. Vad hände med dom just nu? Var dom långt borta? Kanske på ett plan till typ... Andra sidan jordklotet. Fan... Allt känns bara så meningslöst och omöjligt.
 "Stanna här, hundarna har fått upp ett spår" sa en av poliserna och sprang efter hunden som gick fort framåt.
Efter en stund kom polisen tillbaka och vinkade oss ditåt.
Där framme var en sliten, typ gammal stuga. Om man nu kan kalla det så... Det var mer som ett skjul. Två poliser fick mot den med pistoler uppe. De slet upp dörren och det blev tyst. Jag och Mike stod och bara såg mot skjulet.
Poliserna kom ut igen. De höll i en jacka. Paytons jacka...
 "Det är en av tjejernas" sa jag och Mike sprang fram till polisen.
Det var definitivt hennes jacka. I fickorna låg en lapp. En av polismännen tog upp den och läste högt.
 "Bra gjort. Ni hittade såhär långt. Ni har till imorgon kväll på er, sedan kommer livet ta slut för dessa underbara, unga tjejer. Kom hit imorgon vid midnatt. Om ni tar med er poliser eller andra så kan ni ju hälsa tjejerna hejdå redan nu" läste han och jag fick panik.
 "Hur ska vi göra?" Frågade jag och poliserna började prata.

Två timmar senare

Vi har gått hem. Jag och killarna alltså. Vi bestämde oss för att alla skulle sova hos mig. Poliserna sa att det var bra om vi höll ihop. Imorgon ska vi dit igen. Då kommer vi få se tjejerna. På dagen tar jag ut pengar till mannen. Jag är redo att göra vad som helst för dom. Bara jag får se dom levande. Vi bestämde att poliserna ska vänta utanför skogen och om något händer ska vi skrika så högt vi kan.
 "Sover du?" Viskade Chris som låg på madrassen till höger om min säng.
 "Nej" viskade jag tillbaka utan att släppa taket med blicken.
 "Är du orolig?" Han satte sig på min säng.
 "Ja, hur skulle jag inte kunna vara? Men vad ska jag göra? Det är ju bara att hoppas på det bästa och be att dom lever" viskade jag och han nickade.
 "Vi måste vara starka och tänka på vad vi gör"


När vi vaknade nästa morgon var klockan tio. Vi åt frukost och gjorde oss i ordning. Sedan åkte jag direkt och tog ut pengar. Nu var det bara att vänta. Några poliser kom till oss och berättade lite.
 "Vi kommer att ställa ut poliser runt och i skogen så han inte kommer ut någonstans. Om han gör något mot er måste ni skrika hur han/dom ser ut. Då blir det enklare att hitta honom/dom senare" sa Fredrik, den ena polisen.
 "Okej" sa Chris.
Vi pratade inte så mycket den dagen.
Egentligen fattar jag inte varför jag inte gråtit. Antar att jag fortfarande är i chock. Jag menar, min flickvän och mina absolut bästa tjejkompisar är i händerna på någon äcklig jävel. Vad som helst kan hända dom. Allt jag vill är att få reda på om de lever, hur de mår och vad som har hänt.

 "Justin, det är dags" sa Mike och jag nickade.
Vi gick ut till vår bil och körde mot skogen. Poliserna skulle komma liite senare, bara så att mannen inte ska märka att de är där. De senaste timmarna bestämde vi oss för att Chris ska gömma sig bakom en buske och spela in allt. Vara våra andra ögon och öron om man säger så.
Vi började gå igenom skogen och snart såg vi skjulet. Vi stannade en bit bort och Chris satte sig bakom närmaste buske. Sedan väntade vi. Och väntade. Vad skulle hända? Skulle vi dö? Skulle tjejerna dö? Skulle vi bli skadade.
 "Så... Ni kom"
Vi vände oss om - jag och Mike - och såg en man med slitna svarta byxor, en svart t-shirt och en svart skinnjacka. Hans hår var kort och han har en piercing i näsan-
 "Vart är dom?" Frågade jag direkt.
 "Oh, tjejerna? Jo dom är här" sa han och steg fram bakom skuggorna.
 "Jag har pengarna" sa jag och han log.
 "Så bra då. Då kanske vi slipper blodbad här ikväll då. Jag hoppas för er skull att ni inte har några poliser i närheten"
 "Nej" vi båda skakade på huvudet. "Vart är tjejerna?" Frågade Mike.
 "Här" sa han och gick in i skjulet.
Två män kom ut, nästan likadant klädd som den första. De riktigt sparkade ut Cait och Pay. Båda var riktigt slitna. Cait hade bara på sig en bh och ett par slitna jeans medans Pay bara hade ett linne som var trasigt. De grät.
 "Vart är den tredje?" Sa jag eftersom poliserna var noga med att vi inte skulle säga några namn.
 "Här" sa mannen och drog ut Becca.
Han tog tag i hennes hals och riktade det lite uppåt. Hon såg död ut, även om ögonen var öppna. Inte en min. Hon hade på sig en bh och ett par trasiga byxor, då menar jag ritkigt trasiga. Tårarna steg och Becca såg mig rakt i ögonen.

Rebecca

Hela kroppen gjorde ont. Efter allt vågade jag inte göra motstånd. Allt jag ville var att jag skulle få vara i Justins famn igen. Känna hans läppar mo mina. Mannen som tog oss från början tog ett hårdare tag om min hals och såg på Justin.
 "Nå, pengarna?" Sa han och Justin steg fram.
 "Jag vill ha tjejerna här först" sa han allvarligt och torkade sina tårar.
 "Pfft, patetiskt. Hit med pengarna!" Sa mannen och riktade en pistol mot min tinning.
Justin drog ett djupt andetag och jag såg honom rakt i ögonen.
 "Jag älskar dig Justin" viskade jag och slöt ögonen.
 "Vad sa du?" Sa mannen.
 "Jag älskar dig Justin" sa jag högre och Justin började gråta igen.
 "Liten patetiskt pojkvän du har. Ganska gulligt. Gråter och gör vadsomhelst för att få dig på hans sida" sa mannen ironiskt. 
Justin gick fram och mannen släppte mig rakt på marken. Precis där jag landade låg en stor sten som jag slog i hårt. Det sved till i kroppen och jag bara låg där. Väntade på att döden skulle sluka mig hel. Väntade på att smärtan skulle försvinna. Men inget hände.
Plötsligt sprag männen därifrån och Justin rusade fram till mig.
 "Becca" grät han och jag såg hur Mike sprang fram till Cait och Pay.
Caitlin såg helt livlös på marken. Payton grät bara.
 "Becca, du klarar det här. Allt blir bra nu" grät han och jag började gråta.
Tårarna bara rann, och jag gjorde inget för att stoppa dem. Allt jag vill nu är att komma hem, glömma det här och gå vidare. Men sanningen kom ikapp mig. Det kommer aldrig bli som vanligt igen. Allt var borta. Allt. JAg kommer aldrig mer kunna gå till affären själv på kvällen, t.ex. Jag skulle inte våga. Nu kommer rädslan om att allt ska spelas om alltid finnas där.
Plötsligt hördes tre snabba skott och jag slöt ögonen hårt.
 "ERA IDIOTER!" Skrek någon och plötsligt drog någon mig ifrån Justin.
 "Becca!!" SKrek Justin och jag kände hur någon drog mig bort, bort från min älskade...

Justin

När mannen drog iväg Becca kände jag hoppet krympa. Jag ville springa efter, tro mig. Men jag kan inte. Mannen hotade med polis mot Becca om jag skulle springa efter.
 "Jag kommer hitta dig, Becca! Var stark för mig!" Skrek jag efter dom och sjönk sedan ner på marken.
Jag hörde Becca skrika långt bort i skogen. Fan asså... Hon är borta, igen...
--------------------------------------------------

Hinner inte skriva mer nu!! Kommer info ikväll om helgen, så KOLLA IN IGEN SENARE!!
KOMMENTERA PÅ NU!!!