När jag vaknade låg Justin inte bredvid mig. Hade han stuckit? Kanske hade han ångrat allt från igår och lämnat mig? Eller...
 "Godmorgon sweetie"
Jag vände på huvudet och såg Justin komma in genom dörren med en bricka. Där på stod allt möjligt. Melon, äpplen, fil, mjölk, plättar och massa annat. Han ställde brickan på sängen och kysste mig.
 "Wow... Tack Justin" log jag och pussade hans kind.
Alla osäkra tankar hade flugit bort och nu var det bara han, jag och frukosten. Vi började äta och pratade lite om vad vi skulle göra idag. Snart bestämmde vi oss för att ringa hit Cait, Chris, Pay och Mike. Miki kanske också skulle komma! Så efter frukosten, och efter att vi gjort oss i ordning, så ringde vi över dem. Miki var lite osäker, men lovade att komma. Snart öppnades ytterdörren.
 "CHRIS IS IN THA' HOUSE!!" Skrek Chris och vi skrattade.
 "Hej Chris" log jag och kramade honom.
Cait kom efter så jag kramade henne med. Pay och Mike kom typ, två minuter senare och Miki kom sist. Hon gick tydligen, därför tog det lite längre tid. Alla hälsade på henne och jag såg hur Mike kollade lite extra på henne. Jag bara flinade. Vi pratade en stund, och sedan beslöt vi oss för att köra sanning eller konka. Medans killarna gick till köket för att hämta flaska, glas, dricka och chips så satte vi oss tjejer på golvet.
 "Så, hur går det med Justin?" Frågade Cait och jag rodnade.
 "Vi är typ... ihop, antar jag" log jag och alla skrek. "Shh!!" Utbrast jag tyst och alla började asgarva.
Snart kom killarna tillbaka och Justin log mot mig. När han satte sig bredvid mig kysste han mig snabbt och alla djublade. Jag kastade popcorn på Chris som busvisslade. Alla började asgarva och efter fem minuter av skratt började vi. Mike snurrade, den hamnade på Cait, Cait snurrade, den hamnade på Pay och så vidare. Men snart snurrade Chris och den hamnade på Mike. 
 "Du ska... Kyssa den snyggaste i rummet av tjejerna" flinade han och Mika rodnade innan han kröp fram till Miki och kysste henne.
Hon verkade inte ha något emot det direkt. Alla log stort och han kröp tillbaka till sin plats. Han snurrade och den hamnade på... mig...
 "Så, Becca, sanning eller konsekvens?" Flinade han och jag suckade.
 "Sanning"
 "FEGIS!" Utbrast Chris.
 "Kalla inte mig tjej fegis, din fegis" sa Justin hotfullt men ironiskt och alla skrattade.
 "Okej, gillar du Lucas fortfarande?"
Den frågan hade jag inte väntat mig. Den kom ganska chockande.
 "Nej" sa jag efter en stund och skakade på huvudet. "Vi bestämmde när jag var i Birmingham att vi skulle vara vänner" forsatte jag och han nickade.
Jag såg på Justin som såg ner i golvet. Snart snurrade jag på flaskan och den hamnade på Miki. Jag flinade.
 "Har du någon kille?" Frågade jag och Mike såg förväntansfullt på henne.
 "Nope, I'm single!!" Log hon.
Cait, hon och Pay gjorde en high five medans jag tog Justins hand. Han såg på mig och jag log, han log tillbaka. Efter typ en timme av sanning eller konka så bestämde vi oss för att typ... Boka någon campingstuga eller något. Så medans jag och Justin plockade undan slog Chris på Justins dator för att kolla lite. De andra pratade mest och kollade lite med Chris på datorn. När jag stod och sköljde glasen kände jag två händer på min midja.
 "Hey babe" viskade Justin i mitt öra och kysste min kind.
 "Haha, hej du" flinade jag och skvätte lite vatten på honom.
Jag hoppade upp på diskbänken och han ställde sig typ mellan mina ben (misstolka ej). Han kysste mig länge innan jag avbröt genom att hoppa ner.
 "Kom nu" log jag och drog med honom till de andra.
Chris hittade ett område som var ganska öde, men det var bra. För det var inte så många där. Vi bokade en stuga i två veckor från och med... om fem dagar, ungefär.

När jag kom hem på kvällen var bara mamma hemma. Hon satt ensam i köket och åt... Ja, mat. Hon såg ut genom fönstret och suckade. Jag satte mig framför henne och såg bekymrat på henne.
 "Vad är fel?" Frågade jag och hon såg på mig.
 "Inget, gumman" log hon fejkat.
 "Mamma, jag kanske är yngre än dig, och alla andra i familjen. Men bara för det är jag inte puckad" sa jag allvarligt och hon suckade.
 "Din pappa och jag har haft... Större och mindre problem med vår relation och... Jag kanske flyttar tillbaka till Birmingham..." sa hon.
Hela jag stelnade till. Skulle jag bli tvungen att flytta med? Skulle mamma lämna oss? Skulle mamma tvinga mig att välja mellan henne och pappa? Skulle jag tappa kontakten med henne? Vad skulle hända, egentligen?
 "Va?" Sa jag och hon harklade sig.
 "Jag flyttar till Birmingham om tre dagar. Jag tänker inte tvinga er att följa med. Ni har det bra här, det ser jag. Men om ni verkligen vill följa med, så får ni det" sa hon och jag suckade.
 "Mamma, jag vill flytta tillbaka till Birmingham..." började jag. "Men jag vill inte lämna Justin och alla andra här"
 "Du har kommit närmre Justin va?"
 "Vi är ihop" sa jag och hon log.
 "Hur är det att vara kär på nytt?"
 "Som om Lucas aldrig hänt. Som om jag aldrig varit kär förut. Det är som en helt ny upplevelse" sa jag drömmande och hon skrattade lite.
 "Bra att höra. Men vi båda borde sova nu"
Vi gjorde oss i ordning och gick och la oss. Men jag kunde inte somna. Allt jag tänkte på var mamma, pappa, Amelia, Nico och Justin. Alla gick runt, runt, runt i mitt huvud och vägrade lämna mig ifred. Efter tre timmars försök att sova gick jag in till mamma. Hon låg och läste med sänglampan tänd.
 "Nämen, är du vaken?" Sa hon förvånat och la ner boken på magen, utan att stänga den.
 "Ja, jag kan inte sova" sa jag och gick fram mot sängen.
 "Lägg dig här, gumman. Det är okej" log hon och jag la mig ner bredvid henne.
Hon la ihop boken och släckte lampan. Sedan kröp jag in i hennes famn. Hon la armen om mig och drog fingrarna genom mitt hår.
 "Min fina, lilla flicka..." viskade hon innan jag somnade.

När jag vaknade hade mamma redan gått upp. Så jag klev upp och gick till mitt rum. Där drog jag på mig ett par ljusröda jeansshorts och en vit/röd randig magtröja med korta ärmar. Sedan gick jag ner till köket. Där låg en lapp.
Hej mina underbara barn!
Hoppas ni sov gott. Jag jobbar natt idag. Om ni undrar så är jag hos en vännina just nu. Pappa jobbar också sent så ni får göra mat och så själva. Ta hand om er nu!! Det ligger extra pengar i burken om ni behöver. Pussar o kramar mamma

Jag log och fixade sedan min frukost. Nico kom nerför trappan och slog sig ner.
 "Tja syrran" sa han hest och tog min macka.
 "Hey!!" Utbrast jag och han tog en tugga.
 "God macka" mumlade han med munnen full av min GODA ost macka.
Jag skrattade och gjorde en ny macka åt mig själv. Amelia kom ner och slöt sig till vår frukost. Vi hade riktigt kul. Vi alla hade så sjukt dålig humor, bara för att vi alla var trötta. Så vi skrattade åt det mesta. Nico skulle dra till gymmet och Amelia skulle med så jag fick väl vara med Justin idag... Okej, det låter som om det är något slags straff, vilket det inte är. Det är det bästa jag vet!
Hej Bieber-Boy! Lust att ses? Är själv hemma<3 KissAndHugs R.P   skrev jag in och klickade på skicka. Medans jag väntade på svar så sminkade jag mig lätt och gjorde två flätor av mitt hår. Snart plingade min mobil och jag tog upp dem.
Hey baby!! Absolut! Kommer om 3? <3 XoXooo J.B

Kom när du vill<3

Jag la ner mobilen och nynnade lite på olika låtar. Snart knackade det på dörren och jag sprang ner. Där ute stod Justin med världens smile.
 "Hey baby" log han och kysste mig hårt och länge.
 "Hello hottie" flinade jag och la armarna om hans nacke.
Han kysste mig igen och hans tunga gled in i min mun.
Efter en stund avslutade vi och bestämde oss för att gå till stranden. Så vi packade våra saker och gick mot den vackra, varma stranden...
----------------------------------------------------

Vad tycker ni? Förlåt för att det är usel update, men har mycket att göra. Hoppas ni förstår och stannar kvar! Klockan är ganska mycket och jag börjar bli trött, så om det är något konstigt i kapitlet är det därför! Bara så ni inte tror jag är helt sjukt puckad eller har sjuk humor.
XoXo<3

 "Så... Vill du gå på typ... en dejt?" Frågade han nervöst jag jag log lite osäkert.
 "Justin, det är ingen smart idé att gå ut med mig om du hade tänkt bjuda ut Caitlin"
 "Caitlin? Vart fick du det ifrån?"
 "Ja, enligt alla tecken. Du sa att du gillar en annan och träffar Caitlin samma dag. Antagligen gillar du henne" sa jag och han flinade.
 "Fattar du inte? Det är dig jag gillar, Becca. Ingen annan. Bara du!" Sa han och gick närmre, men jag backade.
 "Men du är ihop med Selena. Du älskar henne och jag vill inte komma emellan" sa jag och han suckade.
 "Jag och Selena är inte ihop, men visst älskar jag henne, som en vän! Hon gillar mig, men jag gillar henne inte på samma sätt som jag gillar dig" sa han och jag såg ner i marken. 
 "Jag gillar dig med Justin" sa jag bara och han sken upp i ett leende.
 "Så... Dejt? Ikväll? Stranden? 17.00?" Sa han och jag nickade.
 "Absolut"
Han kramade mig hårt och jag drog in hans doft. Såhär skulle jag kunna stå hur länge som helst utan att tröttna. Det var här jag passar in. Det var här jag skulle vara!

När klockan var 15.14 så gick jag till mitt rum för att göra mig i ordning. Jag drog på mig en vit tajt klänning med små ljusrosa - knappt synliga - detaljer på. Mitt hår plattade jag och sminkade mig naturligt. Sedan funderade jag på vilka skor jag skulle ta... Inte klack, eftersom vi skulle vara på stranden. Kanske gladiatorskor? Japp, det får det bli. Bruna gladiatorskor med en dragkedja på sidan. Klockan var 16.47 så jag gick ner till hallen för att ta min lilla handväska och lägga ner pengar, mobil, nycklar och lite extra smink. När jag hörde att det knackade på dörren gick jag direkt dit för att öppna. Där stod Justin, snyggare än någonsin. Kortbyxor och en t-shirt. Inte för fint, helt perfekt! Då kände jag att jag kanske var liiite för finklädd, men Justin bara log.
 "Vad fin du är" sa han och jag fnissade.
 "Hihi, tack, du med" log jag och gick med honom längst vägen.
 "Vi kan väl gå till stranden? Det är inte långt. Men om du vill kan vi ta bilen, det spelar ingen roll. Jag menar..." sa han nervöst och jag log.
 "Det blir bra att gå" log jag och han nickade.
Vi gick tysta bredvid varandra och snart kunde man se stranden. Solen var på väg ner och ja... Det var hur vackert som helst!!
 "Wow..." viskade jag och vi gick fram till ett bord som stod i sanden.
På bordet stod lite blommor och ett ljus, samt tallrikar, glas och bistick. Vi slog oss ner och började prata lite. Snart fick vi vår mat, som bestod av pasta och köttfärssås. Justin favorit mat. Jag log mot honom och vi började äta. Efter maten kom sedan efterrätten in. Fruktsallad. Vi skrattade oss igenom middagen och gick sedan ner till vattnet. Jag drog av mig mina skor och ställde mig i vattnet. JAg kände det svalkande vattnet mot mina fötter och Justin ställde sig bredvid. Min blick var fäst vid horisonten, en Justins blick var fäst på mig. Jag vände blicken mot honom och han log lite lätt.
 "Vet du hur fin du är? Du är vackrare än en gudinna. Vackrare än solnedgången" sa han och jag rodnade.
 "Vet du hur mycket det betyder för mig? Det betyder mer än livet. Mer än världen" sa jag och han kramade mig hårt.
Han lotsade kramen och såg mig djupt i ögonen. Sedan lutade vi oss båda fram och möttes i en UNDERBAR kyss. Våra läppar smekte försiktigt varandras och han såg mig sedan i ögonen, ännu en gång.
 "Vill du bli min Shawty?" Frågade han och jag storlog.
 "Ja, med nöje" flinade jag och han skrattade.
Han snurrade runt mig i vattnet och jag skrattade högt och ljust. Han kysste mig sedan ännu en gång och jag log. Efter en stund gick vi tillbaka till Justin. Tydligen var hans mamma bortrest, så jag sov över hos honom. Vi borstade tänderna och böt om. Jag drog på mig ett par mjukisshorts, tajta och en t-shirt med tryck. Mitt hår flätade jag slarvigt och la den på högra axeln. Efter att ha tagit bort sminket gick jag till Justin som låg i mjukisbyxor på sängen. Shirtless... Han log mot mig när jag la mig bredvid honom. Jag kröp under täcket och la mig med min rygg mot honom. Han la armen om min midja och pussade min kind.
 "Godnatt shawty" viskade han och jag log.
 "Godnatt Justin"
Sedan somnade vi båda till våra egna andetag...

När jag vaknade sken solen in genom fönstret. Justin låg bakom mig och sov som en ängel. Men plötsligt vaknade han och såg vansinnigt på mig.
 "Vad gör du här?! Faan!! Selena kommer bli jätte arg och göra slut!!" Röt han och puttade ner mig från sängen.
Jag kved till och han ställde sig över mig. Han började slå mig och jag skrek. Tro mig, jag skrek för mitt eget liv. Han skrek åt mig att vara tyst och skulle precis slå mig med knytnäven i ansiktet...

Jag satte mig upp och kände hur jag svettades. Tårar rann nerför mina kinder och jag andades häftigt. Justin rörde på sig och jag såg på honom. När han såg att jag grät satte han sig direkt upp och drog in mig i sin famn.
 "Varför gråter du?" Viskade han och jag grät ut i hans famn.
 "Mardröm..." Grät jag och han drog handen upp och ner för min rygg.
 "Vill du prata om det?" Frågade han och jag skakade på huvudet.
Vi la oss ner igen och jag kröp intill hans bröstkorg. Han var varm. Jag började rita hjärtan på hans mage och han pussade mitt hår.
 "Sov nu... Jag kommer alltid vara bredvid dig och vakta dig med mitt liv" viskade han och jag somnade om, utan mardrömmar.
----------------------------------------------------------

FÖrlåt för USEL uppdatering!! Men jag tror jag håller på att bli sjuk, plus att jag har tusen prov och läxor!! Hoppas att ni inte lämnar mig på grund av detta! :( Men det är ju ni som avgör.... Tack för alla kommentarer på förra kapitlet!! Uppskattar det verkligen!

TIO KOMMENTARER FÖR NÄSTA! ;)

Selena... Fan, vad ska jag svara? Hon tror ju att vi har något på G. Och det har vi ju, men jag gillar ju Becca mer... Vad ska jag svara...??

Rebecca

När jag vaknade satte jag mig upp och sträckte på mig. Miki mumlade något ohörbart och jag skrattade. 
 "Va?" Flinade jag.
Hon mumlade igen och jag började skratta igen. Jag gick fram till mitt fönster och öppnade det. Min blick fastnade på Justin som satt på sitt rum. Jag kunde se in i hans rum genom hans fönster. Han hade precis vaknat, tror jag. Han gick runt i mjukisar och shirtless!! Jag vände bort blicken och gick tillbaka till Miki som nu satt upp.
 "Vad ska vi göra idag då?" Frågade hon hest.
 "Stranden?" Frågade jag och hon for upp.
 "Jaa!!!" Skrek hon och gjorde någon slags... dans?
Jag började asgarva och la mig på golvet.
Efter en stund hade vi ätit frukost. Vi bestämmde oss för att gå förbi Miki så hon kan byta om, men jag böt om här istället. Så jag drog på mig en vit bikini, jeansshorts och ett pösigt linne. Sedan stoppade jag fötterna i ett par flip flops och packade strandväskan. När jag var klar gick vi tillsammans till Miki som bodde en bit bort. Och när hon också bytit om så gick vi till stranden.
 "Där?" Frågade hon och pekade på två solstolar som stod ganska nära stranden.
 "Visst" log jag.
Vi la ner våra saker och smörjde in oss med solkräm. Sedan la vi oss och solade. Plötsligt hörde jag ett skratt längre bort. JAg satte mig upp och såg Justin och Selena i vattnet. De skrattade högt och Justin snurrade runt henne med ett grepp runt midjan. Selena böjer sig sedan mot Justin och kysser honom.
Det är som en kniv i mitt hjärta. Även om jag visste att han och Selena redan är ihop så kan jag inte riktigt få in det i min hjärna. Justin vänder sig om och ser mig. Hans blick blir panikslagen, men jag bara suckar olyckligt och lägger mig på mage igen.
 "Ska vi ta ett dopp?" Frågar Miki och jag nickar.
Vi reser på oss och går ner till vattnet. Istället för att hoppa i sätter vi oss ner där vågorna slår upp. Justin och Selena står en bit bort och pratar. Selena har ryggen mot mig och Justin står mitt emot. Jag ritar ett hjärta i sanden och börjar prata med Miki.

Justin

När min och Selenas träff äntligen är över så börjar jag min promenad hem. Medans jag går tar jag upp min mobil och ringer Caitlin. Hon kommer verkligen inte bli glad...
 "Caitlin här!"
 "Cait? Det är Justin. Jar har gjort något riktigt dumt!!"
Jag berättar för henne och hon blir lite besviken.
 "Becca måste vara förkrossad, Justin!"
 "Men det var ju inte jag som kysste henne, det var Selena som kysste mig!"
 "Det spelar ingen roll, Justin! Becca såg det hon såg! Hon tror det hon tror. Och efter galan tror jag inte hon kommer tro på att det var hon som kysste dig"
 "Du har nog rätt... Men vad ska jag göra? Jag gillar Becca, inte Selena" 
 "Jag kan tyvärr inte hjälpa dig emd det här. Nu är det upp till dig!"
Hon la på och jag suckade frustrerat. Vad ska jag göra?! Hon kommer aldrig tro på mig! Hur skulle jag känna och jag såg en annan kille kyssa Becca? Jag skulle bli helt förstörd.

Rebecca

När jag går hem efter att ha följt Miki hem till sig så tänker jag på Justin... Justin Justin Justin... Jag älskar honom. Men han gillar inte mig ens på det sättet. Han älskar Selena. Hon älskar honom. Båda är kända. Pang så har man det perfekta förhållandet!
Mitt hjärta brast verkligen när de kysstes.
Snart såg jag mitt hus, men inte bara det. Justin också. Han satt på sin framsida, och jag var tvungen att gå förbi honom för att komma till mitt hus. Shit!! Men snabba steg gick jag förbi honom, men hann inte långt.
 "Becca!"
JAg fortsatte gå men Justin sprang fram till mig och tog tag i min handled.
 "Vad?!" Röt jag.
 "Förlåt!"
 "För vad? För att du kysser din flickvän? Det är helt lugnt. Jag har inte ens med det att göra" sa jag och la handen på dörrhandtaget.
 "Men jag gillar henne inte ens"
 "Gör slut med henne få!" Utbrast jag och vände mig mot honom. "Vi är inte ens ihop, Justin. Vi är inte ens på G! Du har ju flickvän och gillar mig bara som en vän! Vad ska jag göra åt det?" sa jag och öppnade dörren och klev in.
 "Jag gillar en annan..." hörde jag honom säga innan jag slängde igen dörren.
Varför säger han förlåt? Han behöver ju inte säga förlåt för att han kysser sin flickvän, right? Jag gick upp på mitt rum och drog på mig ett par jeans med hål i och ett svart linne. JAg flätade mitt hår och satte mig på min fönsterbräda. Jag öppnade fönstret och njöt av den svala vinden som for in. Då såg jag Caitlins bil köra upp på Justins uppfart. Hon klev ur och gav Justin en kram, eftersom han kom ut och mötte henne.
Jag gillar en annan... Orden han sagt spelades om och om igen i mitt huvud. Såklart! Han gillar Caitlin! Att jag inte tänkt på det tidigare.

Kära dagbok...
Jag var på stranden med Miki. Vi var där väldigt länge och jag såg något jag avskyr mest. Han krossade mitt hjärta... Justin, alltså. Han var på stranden med Selena. De kysstes. Men när jag kom hem sa han förlåt. Varför säger han förlåt? Han har ju inget att be om ursäkt för! Och han sa att han gillar en annan, och jag kom nyss på att han gillar Caitlin. Jag har verkligen hamnat i smeten...
Jag gillar Justin, Justin är ihop med Selena men gillar Caitlin...
Äkta tonårsdrama! Just nu vill jag bara ha någon att hålla om, få tröst, lätta på hjärtat. Men det är ju omöjligt. JAg menar, vem ska jag prata med? Jag kan ju inte prata med Caitlin, eftersom hon kanske gillar Justin och berättar vad jag sagt till henne för honom. Brooke, Tanisha, Alex och Robin bor ju tusen mil härifrån...

Plötsligt fick jag en idé. Den bästa någonsin faktiskt!! Snart slog jag på datorn och klickade mig in på olika sidor. Utan att fråga mamma eller pappa så klickade jag på BOKA. Då var det klart... Jag drar till Birmingham i morgon!! Snabbt  ringde jag mamma och berättade. Hon tyckte det var helt okej. Det är jag glad för, men även om jag inte fått åka skulle jag åkt ändå...

Justin

 "Men vad ska jag göra då?" Suckade jag och kollade på Caitlin som satt på golvet mitt emot mig som satt i soffan.
 "Bjud henne på middag, fixa något på stranden, vad vet jag?! Jag vet!!" Utbrast hon och började berätta hur jag skulle göra.
Det var en jättebra idé! Vi planerade allt. Hur Becca skulle komma dit, vad vi skulle ha för mat och allt! Vi skulle göra det redan imorgon, så nu hänger allt på att Becca kommer...
________________________________________________________________

Vad kommer hända? KOMMENTERA!! Kan jag få tio kommentarer för nästa kapitel!! ;)
Love you guys!!
XoXo

Rebecca

När filmen var slut så gick jag till hallen för att gå hem. Jag kramade först Mike, sedan Chris, sedan Pay och Cait. Och sedan stannade jag. Egentligen ville jag bara slänga mig i Justin armar och kyssa honom. Men han har ju Selena. Det vore väldigt taskigt. Så jag log lite mot honom. Men han hade andra planer. Han la armarna om mig och gav mig en varm kram. Jag kramade honom löst och osäkert tillbaka innan jag lämnade huset.

Justin

När Becca inte kramade mig stack det i mitt hjärta. Hon kanske inte ens gillar mig? Nej, det gör hon inte. Hon ser mig bara som en vän, om inte mindre. Eller var hon bara osäker eftersom hon tror att jag är ihop med Selena? Asså jag måste fixa det här. Hon måste få veta att jag inte är ihop med Selena, och att jag gillar henne som mer än en vän. Men hur? Jag kan ju liksom inte bara gå fram till henne och berätta. Det måste vara speciellt... Som en dejt. Fast... Något mer speciellt.

Rebecca

När jag vaknade nästa dag så var klockan elva. Minnena från gårdagen spelades upp. Bilderna när Justin höll armen om Selenas midja... Hans söta leende som var riktat mot henne... Kärleksblicken han gav henne...
Sluta tänk så! Såklart är han ihop med en kändis! Han kan ju liksom inte vara ihop med en vanlig tjej.
Jag tog på mig svarta spetsunderkläder, jeansshorts, ett vitt linne, några armband och ett halsband. Sedan flätade jag min lugg och satte den bakåt. När jag sedan ätit frukost drog jag på mig mina blåa Converse och gick ut. Efter att ha gått ett tag så hade jag gått vilse... Lyckat, I know.
 "Vilse?"
Jag vände mig om och såg en tjej med mörkt, mellanlångt hår, ett vitt linne, en rutig öppen shorta och svarta jeans. 
 "Haha, ja" log jag och hon kom fram till mig.
 "Mikaela Yakoub. Kalla mig Miki" log hon och skakade min hand.
 "Rebecca Parker"
 "Engelsk, eller hur?" flinade hon och jag skrattade.
 "100%" 
Hon skrattade och vi började gå runt.
(Tyvärr kan du - Mikaela - inte spelas av Selena, eftersom hon kommer vara med i novellen...)

Hon berättade om sig själv. Hon är 17, precis som jag. Hon har tre yngre syskon som hon bor med, tillsammans med sina föräldrar. Hon älskar att sjunga, dansa och spela gitarr. Sedan berättade jag om mig själv, fast jag skippade delen om Justin, eftersom jag inte visste om hon var en fan eller inte.
 "Vart är vi?" Skrattade jag och hon såg sig omkring.
 "Jag tror vi är i Kina" sa hon helt seriöst och jag började asgarva.
Hon kunde inte heller hålla sig, så hon började skratta med mig. Efter en stund kom vi fram till en liten enskild strand, väldigt liten. Det var några klippor längre bort som vi gick till. Vi satte oss ner och såg ut över vattnet. Solen var högt uppe på himlen. Små, lätta moln svävade där uppe och jag suckade lyckligt.
 "Jag såg dig på galan igår, med Bieber" log hon.
 "Är du ett fan?" sa jag nervöst och hon skrattade.
 "Nej, men jag är inte en hater" log hon och jag nickade lättat.
 "Bra"
Vi snackade väldigt länge, men efter några timmar började vi gå tillbaka eftersom det var en bit att gå, och vi ville inte riskera att gå i mörkret.
Men det sket sig. Ingen av oss visste vart vi var, så mörkret började falla.
 "Fan, vad kallt det är" sa Miki och huttrade till.
 "Ja" sa jag och la armarna i kors.
Men snart hittade vi tillbaka, till mig i alla fall. Eftersom det var så mörkt så fick Miki sova hos oss. Vi satte på Wild Child och ställde fram chips, dricka, godis och massa filtar och kuddar. Vi avbröts av en telefon som ringde, men jag kände inte igen signalen. Antagligen Mikis, eftersom hon tog upp sin mobil och la den mot örat.
 "Ja?" Sa hon och såg på väggen. "Ta det lugnt! Jag är hos Rebecca" hon suckade frustrerat. "En tjej jag träffade" hon stönade högt. "Sluta!! Jag kan ta hand om mig själv!" Röt hon och la på. "Då fortsätter vi" log hon.
Jag ryckte på axlarna och satte på filmen som var pausad och gosade ner mig bland kuddarna. Miki slog sig ner bredvid mig i sängen och lutade huvudet mot min axel.
 "Du är annorlunda" sa hon och jag fnissade.
 "Du är läskig"
 "Nej, jag är inte lebb" flinade hon och jag skrattade.
 "Bra, skönt att höra"
Vi kollade inte på filmen, vi satt mest och snackade. Lärde känna varandra liksom. Hon verkade vara en jättebra tjej som jag gärna vill hänga mer med. Hon var en äkta vän som man kan prata om allt med. En som man behöver om man vill prata ut. En som man kan lita på till hundra. En som alltid finns där för en.
Tänk om jag aldrig gått ut imorse. Då skulle jag aldrig träffat Mikaela. Då skulle jag kanske inte sitta och kolla på Wild Child just nu. Antagligen skulle jag slappa med Amelia och Nico. Vart är dem förresten? Har inte sett dem på jätte länge.
Plötsligt får jag ett SMS från Caitlin. 
    Jag pratade med Justin förut... Hoppas det är okej??<3
Jag log och svarade.
    Tack Cait. Jag tror inte det blir bättre, eftersom han är ihop med Selena, men tack ändå! Love U<3

Justin

Jag såg in genom Beccas fönster. Hon satt i sängen och skrattade med en tjej bredvid henne. Hon var ganska söt, men ingen slår Becca. Plötsligt tar Becca upp mobilen och börjar skriva, för att sedan lägga ner den. Med en suck slängde jag mig på min säng och såg upp i taket. Tankarna åkte runt i mitt huvud och jag suckar högt. Tystnaden spred sig i rummet.
Imorgon ska jag prata med Becca. Hon måste få veta sanningen. Plötsligt pep mobilen. Skärmen lös upp och jag läste SMS:et.
    Hello Biebster!! Lust att hänga imorgon? Har ledigt:)<3
____________________________________________________________

Vem skickade messet? Caitlin? Rebecca? Selena? Någon vi inte känner till? LET'S FIND OUT!!
Älskar att se att man fått kommentarer, så snälla, kommentera mera!!
XoXo<3

När vi kom in så satte vi oss framför teven. Man kunde verkligen känna spänningen i luften.
 "Så... Vad vill i ha till lunch?" Frågade Justin efter ett tag.
 "Spelar ingen ro..." började jag.
 "PIZZA!!" Avbröt Chris.
Alla började skratta och sedan tog Justin upp telefonen. Vi sa vad vi ville ha och han gick iväg för att ringa. Jag reste på mig och såg på de andra.
 "Ska bara på toa" sa jag och de log.
 "Får jag följa med?" Skojade Mike och vi skrattade.
 "Nej" flinade jag och gick iväg.
När jag låst dörren bakom mig så såg jag mig själv i spegeln. Mina ögon var lite röda fortfarande och kinderna var lite blöta. Jag rätade till min tröja och såg på mig själv i spegeln. Såg mig själv i ögonen. De stirrade tillbaka på mig, konstigt  va?
Egentligen skulle jag inte gå på toa. Jag ville bara tänka lite. Utan att bli störd. Bara kunna stå och se på sig själv, så tankarna flyga omkring mig. Ta dem en för en och spola ner dem i toaletten. Efter ett tag gick jag ut igen. De alla satt i soffan och deras blickar vändes mot mig när jag kom in. De log och vände blickarna mot teven. Egenligen ville jag gå hem och bara ligga på mitt rum och tänka.
 "Nervös för imorgon?" Viskade Justin när jag satte mig bredvid honom.
 "Sådär" sa jag.

Nästa dag

När jag vaknade var klockan elva. Vi skulle åka till galan vid sex tiden, och Justins ena stylist skulle komma vid tre för att göra i ordning mig. Så jag åt en lagom stor frukost med Amelia och Nico, för att sedan sätta mig framför teven. Vid tre tiden kom Hannah, Justins ena stylist, hit och vi gick till mitt rum. Först fixade hon mitt hår och sedan sminkade hon mig. Det var väldigt bra. Håret vart liksom i små vågor, jätte gulligt! Och så var det dags för klänning...
Jag testade flera olika, men vi bestämde oss för att jag skulle ha en kort, vit klänning med ett släp bak. Så när jag fått på mig den och ett par vita klackar så gick jag ner med Hannah.
 "Ha så kul" log Amelia och kramade mig försiktigt.
 "Tack" log jag.
Hannah följde mig ut till en vit limousin. Utanför stod Justin i svart kostym, svarta byxor, svarta skor och en röd detalj i bröstfickan.
 "Vad fin du är" log han och kramade mig.
 "Tack, du med" log jag och kände den där stöten åka igenom mig.
Mina ben vart svaga och ett leende spred sig på mina läppar. Han öppnade dörren åt mig och jag satte mig. Därinne satt redan Cait, Pay, Mike och Chris.
 "Becca! Shit, din vackra unge!!" Log Cait och kramade mig.
 "Ska du säga" flinade jag och kramade Pay, Mike och Chris också.
När vi började åka pratade alla med alla. Det verkade som om alla var nervösa, förutom Justin. Han var väl van vid sånt...
Sanningen är den att jag tror att jag gillar honom... Asså, som mer än en vän. Okej, jag är verkligen säker på det. Men det är bara det att jag inte vill erkänna det för mig själv. Tänk om han inte gillade mig tillbaka? Han kanske har flickvän? Tankarna fortsatte trampa över mig och jag kände mig bara mer och mer besviken. Han har säkert flickvän. Säkert någon kändis. Inte en sådan tönt som jag. Såklart skulle han inte vilja dejta mig, en helt vanlig, töntig tjej från England. Pfft, dream on bitch...
 "Becca, vi är framme" sa Cait och jag nickade sakta.
Vi klev ur bilen och jag såg en röd matta. Jag blev blind av alla kamerablixtar. Justin gick fram och posade medans vi gick efter. Jag höll mig till Cait och Pay. Vi posade tillsammans och sedan gick jag fram till en reporter.
 "Du är Justins vän, eller hur?" Sa tjejen.
 "Ja, det är jag"
 "Är ni mer än vänner, kanske?" Log hon och jag skakade på huvudet.
 "Nej, absolut inte" log jag.
 "Vet du om han och Selena är ihop?" Frågade hon och nickade en bit bort.
Jag följde hennes blick och mitt leende försvann direkt när jag såg Justin hålla om midjan på Selena Gomez.


Såklart var de ihop!
 "Nej, jag vet inte" sa jag försiktigt och gick vidare till Cait. "Är Justin ihop med Selena?" Frågade jag henne tyst medans vi posade.
 "Vet inte" sa hon och såg på mig. "Gillar du honom?" Frågade hon och jag ryckte på axlarna. "Becca, gumman!" Utbrast hon och kramade mig.
Jag tvingade tillbaka mina tårar och vi gick sedan vidare. Efter ett tag kom Justin ifatt oss och la armarna om mina och Caits axlar.
 "Har ni kul?" Frågade han med ett leende.
 "Ja" sa Caitlin och såg på mig.

Efter galan/Justin

Efter galan följde jag med Cait en bit ifrån, eftersom hon ville prata med mig. Becca hade varit nere hela kvällen. Undrar om det har hänt något?
 "Justin, är du ihop med Selena?" Frågade Cait direkt.
 "Nej, varför tror du det?" Frågade jag.
 "Du beter dig som om ni är det! Och tänk lite på vad du gör. Jag vet att du har känslor för Becca, så snälla, såra henne inte. Jag vet att hon gillar dig, och hon vart helt förstörd när hon såg dig med Selena" sa hon och det kom verkligen som en chock.
Gillade Becca mig? Det trodde jag inte. Det var därför hon var så ledsen förut!
 "Jag..." började jag, men visste inte hur jag skulle fortsätta.
 "Du behöver inte säga något. Men tänk på det bara" sa hon och jag nickade.
Vi gick tillbaka till de andra och Becca sänkte blicken. Vi slog oss ner i soffan och satte på Titanic. Efter en stund la jag försiktigt min arm om Beccas axlar och jag kände att hon blev nervös och osäker. Men efter ett tag slappnade hon av och lutade huvudet mot min axel. Efter den där stöten som for genom mig visste jag helt säkert att jag är kär i henne. Varför märkte jag det inte tidigare? Hon är söt, snäll, omtänksam, rolig, snygg... Ja, allt min perfekta flickvän ska vara.
___________________________________________________________________________-

Så.... Kommentera!!

Rebecca

Vi gick tillsammans ner till köket och fixade frukost. Amelia satt i vardagsrummet och såg på Glee. Medans jag åt frukost satt Justin och kollade på mig. Ganska obekvämt. Jag hatar att äta när någon kollar på. Men jag vågade inte säga något. Han kanske skulle tycka jag var knäpp och sedan gå. Så jag höll tyst.
 "Så... Är du nervös inför galan imorgon?" Frågade han och jag nickade lite.
 "Ganska" sa jag men blev plötsligt väldigt nervös. "Vad ska jag ha på mig?!" Utbrast jag och han flinade.
 "Jag har speciella stylister som ska fixa oss. Jag kommer skicka över någon till dig som hjälper dig" sa han och pustade ut.
 "Okej"
Efter frukosten gick jag till mitt rum och böt om till ett par ljusa jeans med hål i, en söt svart top, ett halsband, några armband och sedan ett par svarta kängor.


När jag fixat håret gick jag ner till hallen och kände så jag hade mobil och nycklar med mig. Sedan gick jag över till Justin. Han hade gått dit när jag böt om. När jag kom dit så satt Justin i soffan med Mike och Chris. Tjejerna satt i köket och fixade typ kall Cola. Pay satt med ryggen mot mig och Cait stod vid bänken och fixade. Så jag smög tyst fram till Pay och lutade mig mot hennes öra.
 "Buu!" Viskade jag och hon skrek högt.
Cait hoppade till och vände sig om. När hon såg mig stå och garva och Pay stå och hyperventila började hon asgarva. Killarna kom in och det slutade med att alla skrattade högt.
 "Du skulle ha sett din min!" Klämde jag fram och hon log lite.
 "Det där kommer du få för..." mumlade hon och började gå mot mig.
 "Neej, nej Pay! Nej, snälla!" Kved jag och backade medans alla skrattade åt oss.
 "Nu du!" Utbrast hon och jag började springa.
Eftersom jag får sån panik när någon jagar mig, även om jag vet vem det är, så kände jag hur jag spände hela kroppen medans jag sprang.
Paniken kommer nog ifrån alla mina mardrömmar om att en mördare springer efter mig på natten och snart får tag på mig. Sedan hugger han en kniv i mitt hjärta. Men jag dör liksom aldrig. Istället ligger jag och skriker och får känna på den värsta smärtan någonsin. Han står bara och skrattade för att sedan börja riva mig med kniver överallt på min kropp.
Jag kom tillbaka till verkligheten och märker att jag springer på gatan utanför våra hus. Kvickt stannar jag och vänder mig om. De andra står och ropar på mig. Tanken om mardrömmer sitter kvar och liksom hånar mig. Det är som om jag frysit fast i marken. Som att hela jag är en stor isbit. Verklighets bilden avbryts ibland av mardrömms bilden. Den liksom kommer upp i huvudet bara sådär. Varje gång hoppar jag till och börjar andas fortare.
 "Becca, är du okej?" Frågar Justin som nu står framför mig.
Bilden när mördaren sticker kniven i mig kommer upp och jag skriker högt.
 "Becca! Becca, hallå?!" Säger Justin panikslaget och skakar om mig.
Bilden försvinner och jag känner hur benen viker sig. Jag faller ner mot marken. Justin fångar mig snabbt och sätter mig ner på marken. De andra är nu framme vid oss och alla är väldigt oroliga.
 "BECCA!" Ropar någon.
Min blick faller bakom Justin där Amelia kommer springandes. Hon sätter sig bredvid mig och tar min hand.
 "Är det...?" Börjar hon och jag nickar.
Hon kramar mig och hjälper mig sedan upp.
 "Är du okej?" Frågar Pay och jag nickar med ett litet leende.
 "Ja, jag mår bra" log jag och Amelia gick hem medans jag gick tillbaka med Justin och de andra.
---------------------------------------------------------

Så... Vad tycker ni??
Kommer lite info om Sportlovet snart!! Bara så ni vet ungefär hur uppdateringen blir ;)
KOMMENTERA MERA!!<3

 "ROBIN!!" Skrek jag och började skratta högt.
 "Shit vad jag saknar dig!!!" sa han högt och jag log.
 "Jag saknar dig med!!"
 "De andra hälsar!!"
 "Hälsa tillbaka" log jag och såg mot de andra som satt och pratade på deras solstolar.
 "Hon hälsar" sa han och jag hörde att några började skrika i bakgrunden.
 "JAG SAKNAR DIG BECCA!"
 "KOM TILLBAKA!!"
 "JAG ÄLSKAR DIG BECCA!!!"
Det bildades tårar i mina ögon och jag försökte få fram något, men det gick inte.
 "Är du kvar?" Frågade Robin och jag nickade, även om han inte kunde se.
 "Ja" sa jag och drog in ett djupt andetag. "Säg att jag saknar dem också" sa jag tillslut och två tårar trängde sig ut.
 "Hon saknar er med" sa han och jag hörde massa aww i bakgrunden.
Efter en stund la vi på och jag gick mot de andra medans jag torkade mina tårar. 
 "Varför gråter du?" Frågar Cait och jag skakar på huvudet med ett leende.
 "Det var mina bästisar, i England" sa jag och slog mig ner på min solstol.
 "Saknar du dem?" Frågar Mike och jag blänger på honom.
 "Såklart jag gör" sa jag och han ser sorgset på mig.
 "Förresten, Becca. Jag ska på en gala i övermorgon" börjar Justin och Cait avbryter honom.
 "Jag och Pay ska med!!" Utbrister hon och Justin fortsätter.
 "Och jag undrar om du vill följa med?" Avslutar han och jag nickar.
 "Visst. Vilken tid?"
 "Var klar vid sex tiden så träffas vi utanför" säger han och jag nickar.
Efter en timme ungefär gick jag hem till mig och de andra stannade hos Justin. När jag kom in satt pappa i soffan och mamma stod i köket. Jag tog av mig skorna och gick in till mamma.
 "Hej gumman. Var det kul hos Justin?" Frågar hon och rör runt i såsen som stod på spisen.
 "Ja. Och jag ska följa med honom och några andra på en gala i övermorgon" sa jag och smakade på såsen.
 "Okej, var försiktig bara" 
Jag nickade och gick upp till mitt rum. Med datorn i famnen satte jag mig i sängen och loggade in på Twitter. Jag började följa Cait, Pay, Mike, Justin och Chris. Sedan skrev jag en ny tweet.

Miss ya all @BrookeLoveWilliams @Robin_Best_Clark @AlexJensen @MooreTani You're my heart<3

Efter en stund gick jag in på Justins twitter och läste hans senaste tweet.

Good day outside...

När jag loggat ut stängde jag av datorn och började spela på min gitarr istället. Jag börjar spela min egna låt When I Look At You. Eftersom jag inte kommit så långt så fortsatte jag skriva låttexten och akorden ovanför. När jag var klar kände jag hur jag blev kallsvettig, så jag tog med gitarren och satte mig på altanen. Jag började spela och sjunga, men avbröt såfort jag såg Justin och de andra komma mot gården.
 "Fortsätt!" Sa Justin och jag skakade på huvudet.
 "Kom igen, Becca!" Log Cait och satte sig framför mig.
Efter en stund gav jag mig och började spela och sjunga.


 "Shit, du är skitbra ju!!" Utbrast Payton, Mike och Chris samtidigt.
Cait och Justin satt bara med stora leenden och såg smått chockade ut.
 "Du borde ju söka till typ... X-Factor US!!" UTbrast Cait och jag skrattade högt.
 "Aldrig i hela mitt underbara liv!" Utbrast jag och alla började asgarva.
Vi pratade en stund innan vi alla gick till mitt rum. Medans Taylor Swifts skiva spelades på min CD-spelare så snackade vi lite och ja... Hade allmänt roligt helt enkelt.

 "Men vi ses imorgon va?" Frågade Cait och kramade mig.
 "Absolut!" sa jag och kramade tillbaka.
När jag kramade Justin kände jag en stöt i magen. Först ignorerade jag känslan, men när hans ögon mötte mina blev jag knäsvag. WTF?!

Justin

När jag kramade Becca kände jag den där känslan av att vara nykär. Den där härliga känslan som säger jag-svävar-på-rosa-moln. Med ett leende mötte jag hennes söta ögon och hon log stort. Allt omkring oss bara försvann och det var bara jag och hon.
 "Vi ses imorgon" log jag och sedan gick vi.
 "Justin är käääär!!" Sjöng Pay, Cait och killarna medans jag bara flinade.
 "Nej" sa jag men kunde verkligen inte sluta le.
 "Ha! Dagens skämt allihopa!" Utbrast Mike och alla började asgarva.
När dem åkt iväg så satte jag mig i vardagsrummet med mamma.
 "Har du haft en bra dag?" Frågade hon och jag nickade.
 "Ja, helt perfekt" log jag och sedan pratade vi om lite allt möjligt.

Nästa dag vaknade jag vid tio och åt frukost direkt för att sedan ta på mig ett par shorts och en t-shirt. Sedan gick jag över till Mel. Det var Nico som öppnade.
 "Tja broo" log han och gjorde ett handslag.
 "Tja! Är Rebecca hemma?"
 "Ja, hon kanske sover, men du kan väcka henne" flinade han och jag nickade.
 "Tack"
Jag gick upp till hennes rum och öppnade. Hon låg i sin säng och sov som en ängel. Ljuset från morgonsolen som sken in genom fönstret lös rakt på hennes vackra ansikte. Med ett leende gick jag fram till henne och satte mig på huk vid sängkanten där hon låg.
 "GODMOOOORGON!!!" Skrek jag och hon flög upp för att ramla ner på golvet.
Jag dog av garv medans hon bara stönade och suckade.
 "Justiiiiin" klagade hon och kröp upp i sängen igen.
 "Men hallå!!! VAKNA DÅ!!" Skrek jag när hon slöt ögonen och var på väg att somna igen.
 "Men låt mig vara!" Skrek hon ironiskt tillbaka.
Då hoppade jag på hennes rygg och hon kved till.
 "Gå upp då" flinade jag och hon suckade.
 "Hur fan ska jag kunna resa på mig när en tjockis sitter på min rygg?" Sa hon och jag började garva.
 "Din lilla... Råtta!!" Utbrast jag och hon började asgarva.
-------------------------------------------------

Kommentera på bara!! Men vill jätte gärna ha fler kommentarer... Liksom två kommentarer på förra? (tre egentligen men två var från samma person xD )
XoXooo

Efter en stund somnade jag om och sov gott resten av natten/morgonen. Men snart steg solen upp och klockan slog elva. Då klev jag upp och drog på mig rena trosor, en ren bh och ett linne för att sedan dra på mig min USA One Piece. Eftersom jag frös om fötterna drog jag också på mig ett par tjocka, gråa strumpor med lite mörkare mönster på. Håret samlade jag i en fläta på höger sida och sminkade mig lätt med lite mascara.
I köket var det tomt, men det låg en lapp på bordet. Med långsamma, trötta steg gick jag fram till bordet och läste den rosa lappen.
Hej gumman!
Jag åker till jobbet nu och pappa jobbar. Nico skulle nog kolla på något jobb vid tio tiden och Amelia sover väl länge som vanligt. La in lite pannkakor i kylen om du vill värma till frukost!
Puss o kram mamma

Men en suck knövlade jag ihop lappen och kastade den mot papperskorgen och... Prickade! JAg öppnade kylskåpsdörren och sökte med blicken efter pannkakorna, som jag fann på en tallrik med plastfolie över. Den tog jag ut och drog av plastet för att ställa tallriken i mikron på 30 sekunder. Medans jag väntade på den så hällde jag upp juice i ett glas och tog ut tallriken med pannkakor. Amelia kom sakta upp och började ta fram frukost.
 "Vad ska du göra idag då?" Frågade hon och jag skakade på huvudet.
 "Vet inte, faktiskt" sa jag och ryckte på axlarna.
 "Okej, jag ska i alla fall till gymmet"
 "Kan inte jag följa med?" Frågade jag och hon nickade.
 "Absolut!"
Så efter en rejäl frukost så tog jag på mig ljusa jeans, ett vitt, löst, lite genomskilnigt(?) linne med en liten ficka på högra bröstet. Sedan packade jag min träningsväska med en sportbh, ett par träningsshorts, ett kort linne och annat som var nödvändigt. När jag sedan stod i hallen med skor på mig så kom Amelia nerför trappan och drog på sig sina skor. Eftersom ingen av oss hade bil så tog vi bussen som stannade utanför gymmet. När vi kom in så köpte vi ett årskort om vi skulle tillbaka någon annan gång, sedan gick vi till omklädningsrummet.
 "Så... Hur hade du det hos grannen igår?" Frågade hon medans hon drog ihop håret för att sätta det i en tofs.
 "Grannen har ett namn" började jag och knöt mina skor. "Och jo, det var trevligt" svarade jag och ställde mig upp för att sätta upp håret.
Hon fnissade och sedan gick vi in till själva gymmet.


Jag gick direkt till ett av springbanden och började sakta för att sedan springa fortare och fortare. Snart började jag jogga och lät musiken från högtalarna tränga in i mina öron. Efter en halvtimme på banden satte jag mig vid en sånhär styrke maskin och började dra handtaget upp och ner. Och efter ytterligare en halvtimme där så satte jag mig på en träningscykel och började trampa. Amelia satt på cykeln bredvid mig och vi snackade lite ibland.
 "Psst! Är inte det där grannen?" Viskade hon och nickade mot dörren.
Jag såg ditåt och nickade. Där kom Justin in med shorts och en t-shirt. Det var inga här, bara vi.
 "Hej Rebecca!" log han när hans blick fann min.
 "Hej Justin" log jag och slutade cykla för att dricka lite av mitt vatten.
 "Trevligt att hitta er två här" log han och nickade lite mot Amelia.
 "Vi hade inget bättre för oss" sa hon och jag la handen för pannan. Så pinsamt!!
Justin skrattade lite och började springa på bandet. Då passade jag på att blänga på Amelia som oskyldigt ryckte på axlarna. Vi fortsatte träna i en timme för att sedan duscha och byta om. Utanför träffade vi Justin som skjutsade oss hem. Vi kramades och sedan gick jag och Amelia in till huset.

Efter två timmar hemma ringde Justin och bad mig komma över. Och väl där såg jag att Mike, Chris, Caitlin och Pay satt i soffan.
 "Becca!!!" Utbrast Cait och kramade mig hårt.
 "Heej" log jag och kramade tillbaka.
Vi gick sedan till vardagsrummet där Pay kom och kramade mig, och därefter Mike och Chris. Sedan slog vi oss ner och killarna satte på något Xbox spel. Vi tjejer pratade lite och hejade på killarna.
 "Kan vi inte bada i poolen?" Frågade Pay och killarna nickade sakta.
 "Visst" sa de. 
 "Jag måste bara hem och byta om, så kommer jag sedan" sa jag och reste mig upp.
 "Becca, kan vi låna bikini av dig? Annars måste vi ta bilen" sa Cait och jag nickade snabbt.
 "Absolut! Följ med mig, girlz!" log jag och vi gick tillsammans över till mig.
Jag tog min rosa bikini, Cait lånade min turkosa och Pay lånade min vita. Sedan tog jag fram tre handdukar och vi gick bakvägen till Justins pool. Vi la våra handdukar på några solstolar och sedan solade vi. Killarna badade riktigt länge men sedan började de försöka tvinga i oss, men vi vägrade. Plötsligt ringde min mobil. Perfekt! Min räddning för dagen! 
 "Hallå?" Sa jag i telefonen och gick lite ifrån de andra, längs poolkanten.
 "BECCA!!!!"

-----------------------------------------------------------

Förlåt för USEL uppdatering!! Men jag har tusen läxor och har haft prov denna vecka... Men ja...  Vad tycker ni?? Kommentera!!

När jag öppnade dörren så hörde jag mamma prata med någon. Pappas röst hördes inte till, inte Amelias eller Nicos heller. När jag gått till vardagsrummet dåg jag henne prata i telefonen. Hennes ansiktsuttryck var lite besvärat, men allvarligt. Jag lutade mig mot väggen och väntade på att hon skulle prata klart, vilket var inom några sekunder. Utan att bry sig om att jag stod där rusade hon till hallen och slängde på sig sina skor.
 "Hejdå!" Ropade hon innan hon smällde igen dörren efter sig.
Med en suck gick jag upp till Amelias rum, som var tommt. Nicos rum var också tomt. Så jag gick med tunga steg till mitt rum och lät dörren stå på glänt. Sedan gick jag fram till min gitarr och började spela på Down med Jason Walker. Medans jag satt där på sängen så tänkte jag på allt som hänt i mitt liv. Allt från bra till dåliga stunder. Jag var så inne i mina tankar att jag inte märkte tårarna som nu rann nerför mina kinder. Jag märkte inte ens Justin som stod i dörröppningen. Snabbt slutade jag spela och sjunga.
 "Hur länge har du stått där?" Frågade jag och torkade mina tårar.
 "Tillräckligt länge"
 "Varför är du här?" Frågade jag och han gick sakta fram till mig.
 "Jag såg en bil åka härifrån och ja, jag skulle kolla om du ville ha filmkväll med mig och mina kompisar" sa han och satte sig framför mig på golvet. 
 "Visst. Vilken film?" Sa jag och ställde tillbaka gitarren.
 "Jag tror det blir typ, Remember Me. Du vet, med Robert Pattinson" sa han och jag såg allvarligt på honom.
 "Du, jag är tjej, men jag är inte knäpp" sa jag och han skrattade.
Jag gick till min garderob och la fram mjukiskläder. Sedan schasade jag ut Justin som skrattandes gick härifrån. Jag böt om och tog bort mitt smink, eftersom jag antagligen skulle gråta. När jag lagt min mobil och nycklar i fickan så gick jag till köket och skrev en lapp till de andra. Efter det gick jag tillsammans med Justin  ut och låste huset. Sedan gick vi över till Justin. Därinne hördes skratt och skrik.
 "GUYS!" Ropade Justin för att överrösta dem som satt i soffan.
Två tjejer satt i hörnet av en soffa och pratade medans två killar - en yngre och en jämngammal - diskuterade något väldigt högt. Allas blickar vändes mot oss och jag blev smått generad.
 "Det här är Rebecca Parker, den nya tjejen" sa Justin och tjejerna reste på sig för att hälsa medans killarna bara nickade mot mig, för att sedan återgå till att diskutera.
 "Jag är Caitlin Beadles, kalla mig Cait" log den ena tjejen och kramade mig.
 "Hej!"
 "Och jag är Payton Rae, kalla mig Pay" sa den andra och kramade mig efter Caitlin.
Caitlin hade vackert, brunt, långt hår och Payton hade långt blont hår. De berättade lite om sig själva och jag berättade sedan lite om mig, men nämnde inte några "hemligheter" eller för många detaljer. Jag sa bara att jag flyttade hit från England för att pappa fått jobb, och att jag har två syskon.
När vi gick mot soffan så hälsade Mike och Christian också, innan vi startade filmen - Remember me. Jag tror faktiskt att både jag, Caitlin och Payton grät lite. Även om de inte erkännde det så tror jag också killarna grät lite. 
 "Gråter ni?" Frågade Cait förvånat och de skakade på huvudet medans de torkade några tårar.
 "Nej" sa de snabbt och vi skrattade.
 "Aww" sa vi tjejer i kör och alla skrattade igen.
Efter filmen satt alla bara och snackade. Tjejerna för sig och killarna för sig. Men snart kom Christian med förslaget Sanning eller konsekvens. Och för att vara snäll - eftersom alla andra ville - så var jag med. Justin hämtade flaska och han började också snurra. Den hamnade på Cait.
 "Sanning eller konka?" frågade han med ett flin.
 "Sanning" sa hon och alla killar suckade.
 "Fegis!" Utbrast de samtidigt och alla fnissade.
 "Vem är snyggast här inne?" Frågade han och hon log överlägset.
 "Helt seriöst? Asså, ren sanning? Jag" sa hon och alla brast ut i skratt.
 "Okej, vem förutom du?"
 "Var det inte en fråga?" Sa hon och han suckade.
Hon snurrade flaskan och den hamnade på Christian.
 "Sanning eller konka, Chris?" Frågade hon och han suckade.
 "Konka"
 "Vem av tjejerna är snyggast här inne?" Frågade hon och han blev röd.
 "Rebecca..." sa han tyst och jag rodnade.
 "Aww" Utbrast alla och jag slog till Cait som såg på mig med ett flin.
Han snurrade flaskan och den hamnade på Pay. Så höll vi på ett tag, utan att den hamnade på mig. Men som jag trodde så kom jag inte undan. Mike snurrade och den kom på mig.
 "Sanning eller konka?" Frågade han.
 "Sanning" sa jag snabbt och han log lite.
 "Okej... Har du någon kille?" Sa han och jag stelnade till.
Alla såg på mig och jag skakade sakta, men stelt på huvudet. Tårarna steg och jag reste på mig.
 "Ursäkta..." mumlade jag och gick därifrån.
Jag gick ut och ställde mig på trappan som gick till dörren. Den kalla vinden slog mig och jag rös till. Tankarna om Lucas kom upp, samtidigt som tårarna.

Caitlin Beadles

När Becca lämnade rummet såg alla oroligt på varandra.
 "Sa jag något fel?" Sa Mike oroligt och alla skakade på huvudet.
 "Jag kan prata med henne" sa jag och de nickade.
 "Men låt henne vara själv en stund" sa Justin snabbt och jag nickade sakta.
Vi satt tysta i fem minuter och sedan gick jag ut. Hon stod vänd mot gatan och jag hörde hur hon grät. Med långsamma steg gick jag mot henne och la en hand på hennes axel.
 "Jag vet att vi kännt varandra i några timmar, men du kan lita på mig. Du verkar vara en jätte bra vän och ja... Om du vill prata om det så finns jag här" sa jag och hon vände sig mot mig.
Tårar rann på hennes kinder och jag kramade henne försiktigt, men sedan hårdare och hårdare eftersom hon började gråta mer och mer.
Efter tio minuter, en kvart, så gick vi tillbaka till de andra, eller jag gjorde. Becca gick hem till sig.
I vardagsrummet satt de andra och kollade på teven. Deras blickar vändes mot mig och jag ryckte på axlarna.
 "Hon gick hem" sa jag och de nickade.
 "Berättade hon vad det var?" Frågade Chris och jag skakade på huvudet.
Då märkte jag att Mike inte var där. De berättade att han trodde det var hans fel och att Becca var sur på honom. Men så var det ju verkligen inte. Så jag gick upp till honom där han satt på Justins rum och slog mig ner bredvid honom på sängen.
 "Det är inte ditt fel. Hon berättade inte varför hon reagerade sådär, men jag är hundra procent säkert på att det inte är ditt fel. Du kunde inte veta, eller hur?" Sa jag och han nickade.

Rebecca Parker

När jag kom innanför dörren så smög jag till mitt rum. Där böt jag snabbt om till pyjamas och sedan la jag mig under det svala täcket. Där somnade jag snabbt och hamnade i drömmarnas värld.

Jag klev ut i morgonsolen och gick mot Justins hus. Han öppnade med ett leende och lät mig gå in. Tillsammans gick vi till vardagsrummet där de andra också satt. Men jag märkte någon mer sitta med ryggen mot mig.  Men jag kände igen håret... Lucas.
 "Lucas?" Sa jag med gråten i halsen och han vände sig om med ett elakt flin på läpparna.
 "Du ska ångra att du lämnade mig. Du ska få ångra och smaka på hämnd" sa han och gick mot mig.
Jag backade, men kom inte längre eftersom jag stod intill väggen. Lucas ställde sig nära mig och drog upp en kniv från ingenstans. Han höll upp den och högg mig flera gånger. Det gjorde så ont... Men det värsta var att jag aldrig dog. Jag stod bara där och skrek, tog emot smärtan. Förtjänade smärtan. Det går inte att beskriva hur ont det gjorde.

 "Becca! Becca! Vakna!!" Utbrast någon och skakade om mig.
Kvickt satte jag mig upp och insåg att jag låg i min nya säng, i USA. Bredvid mig satt Amelia. Hon såg oroligt på mig. Tårarna började forsa ner och hon höll mig hårt intill sig. Jag berättade allt om mardrömmen och hur mycket jag saknade honom, Tani, Brooke, Robin och Alex. Hur mycket de betyder för mig...
-----------------------------------------------

Soo... What do ta think?!?!? 15 kommentarer för nästa kapitel!! Det klarar ni ;)
Kommentera på!!!
 Xoxo

 "Så, du är från England, eller hur?" Frågade jag när vi burit upp några kartonger.
 "Japp" sa hon med en suck när hon ställde upp ett foto på hennes sängbord
 "Saknar du dina vänner?" Frågade jag försiktigt och hon nickade.
 "Ja, något otroligt"
 "Du får det bra här, det lovar jag" sa jag och såg på henne.
Hennes ansikte fylldes av sorg och hon skakade på huvudet. Jag såg något rinna på hennes kind, men hann inte kolla närmre eftersom hon vände bort ansiktet. Hon snyftade tyst och vände snart tillbaka huvudet.
 "Nej, det är liksom det som är saken. Jag trivdes i England. Det är där jag ska vara. Men såklart så ska pappas jävla jobb förstöra hela jävla skiten" började hon och suckade med tårar i ögonen. "Jag kommer inte må bra här. Och inte går jag i skolan heller, eftersom jag redan gått ut grundskolan" avslutade hon och snyftade.
 "Det kommer bli bra, jag lovar. Jag känner några här som du kan få träffa. Min kompis, Mike, har en syrra i din ålder och min andra kompis Christian har en syster som är i din ålder (säger de). Jag kan ringa dem så kan vi hitta på något" föreslog jag.
 "Men det är inte så enkelt! Du fattar ju inte! Jag har känt mina kompisar i England typ hela mitt liv! De är mitt liv! Allt vi gått igenom, tårar, skratt, leenden, sårade känslor och allt! Alla minnen är borta! Allt är bortblåst med vinden! Vårat band är brutet!" Utbrast hon och en tår rann nerför hennes kind.
JAg satt som förstelnad. Vad ska man svara på det? Men jag hann inte tänka så länge, eftersom Mrs. Parker kom in och ställde sig i dörröppningen.
 "Går det bra här inne? Vi tar en fika där nere med bullar, saft och kaffe. Ni får komma ner om ni vill" sa hon vänligt och jag nickade med ett leende.
 "Tack så mycket, Mrs. Parker" log jag och hon log stort.
 "Snälla, säg Kathrine"
 "Okej, tack Kathrine" log jag och hon skrattade förtjust.
 "Du är en bra ung man, Justin. Aja, kom ner när ni vill" sa hon, vände sig om och gick.

Rebecca Parker

Toppen! Ännu en perfekt unge i huset! Och jag som aldrig duger. Det är alltid "Var mer som Amelia" eller "Var mer som Nico" eller "Du borde göra lite som Amelia. Ha henne som förebild". Och vem är jag då? Den lilla tjejen i huset som inte alls betyder något. Och så kommer Justin.
Den perfekta unga killen! Såklart! Vad hade jag tänkt mig? När mamma gått suckade jag och satte mig i sängen istället.
 "Varför suckar du?" Frågar Justin och ser på mig.
 "Inget" mumlar jag och börjar kolla på några foton som låg på min säng.
Jag och Lucas... Jag, Tani och Brooke. Jag, Tani, Alex och Robin. Jag, Lucas, Brooke, Alex, Robin. Tänkte jag medans jag kollade på alla bilder. Jag fastnade för en jätte vacker bild. Den var på mig och Lucas. Vi stod på stranden, i solnedgången och kysstes. I vattnet såg man Brooke och Alex skvätta vatten på varandra, vilket var sjukt gulligt!
 "Vem är det?" Frågar Justin och pekar på bilden.
 "Jag och min pojkv... Ex pojkvän" ändrade jag och han såg lidande på mig.
 "När gjorde ni slut?"
 "För två veckor sedan, ungefär, tror jag..." sa jag.
 "Innan du åkte?"
 "Ja" sa jag och suckade. "Nu vill jag ha fika" la jag till och började gå nerför trappan. I köket satt Pattie, mamma, pappa, Amelia och Nico.
På bordet stod det glas, saft, bullar, kakor och kaffe. Jag slog mig ner bredvid Amelia och Nico medans Justin satte sig bredvid mamma och Pattie.
 "Går det bra för er?" Frågar mamma och nickar mot mig och Justin, men han blicken fäst på mig.
 "Ja" sa jag kort.
Mamma harklar sig och vi återgår till att fika. Jag häller upp saft åt mig och Justin och tar sedan en bulle. Snart börjar alla prata igen medans jag och Justin sitter tysta. Han pratar ibland med de andra, men jag sitter helt tyst. Säger inte ett ljud. 
Men snart reser sig alla upp och Pattie och mamma börjar plocka bort. Amelia och Nico går upp till deras rum och jag går upp till mitt. Sakta sjunker jag ner på sängen. Jag fäster min blick på en ljusrosa, mellanstor kvadratisk bok med massa klistermärken på. På sidan sitter ett lås. Sakta böjer jag mig ner och tar upp boken. På den står det Keep My Memories. När jag öppnar första sidan ser jag två bilder och lite text. Det är en bild på mig när jag tar studenten. Under bilden står det: Life is short. You just live it once. Do the best of it.
På sidorna är det massor av bilder, citat, dikter och mindre texter. Det är som en bilddagbok. Där står hela mitt liv efter studenten. Allt stod där. Alla känslor, alla minnen.
Plötsligt avbröts mitt tänkande av att någon knackade två gånger på min dörr.
 "Kom in" sa jag tyst och fortsatte bläddra i boken.
 "Hej" sa Justin och jag såg på honom. "Jag... Eh, jag ville bara säga hejdå. Vi går tillbaka till oss nu" sa han och jag nickade sakta.
 "Hejdå" sa jag snabbt suckade. "Nej, förlåt. Du vill bara vara snäll..." sa jag snabbt efter. "Det var trevligt att du kom över. Tack för hjälpen" försökte jag och han log.
 "Det var bara kul att hjälpa till" sa han och vände sig om för att gå, men vände sig sedan tillbaka. "Förresten, kan jag få ditt nummer? Vi kan träffas med mina kompisar någon gång" sa han och jag nickade.
Jag tog hans mobil och skrev in mitt nummer, sedan gick han. Klockan var snart fem, så jag gick ner till hallen och drog på mig mina mörkblåa Converse. Sedan tog jag min mobil i bakfickan och gick ut. Utanför sken solen och en svag vind blåste i mitt hår. Med långsamma steg så gick jag längs den lilla gatan där hus sträckte sig på båda sidorna.
När jag gått ett tag kom jag till en fin, vit strand. Kvinnor, män, barn, tjejer och pojkar var överallt. Killar i 19 års åldern surfade på stora vågor i det blåa vattnet. Med långsamma, trötta steg gick jag längst strandkanten ett tag innan jag kom till en kiosk. Där svängde jag upp mot vägen igen och försökte hitta tillbaka. Generat gick jag fram till ett äldre par som satt på en bänk.
 "Ursäkta, vet ni vart Reed Street Southeast är?" Frågade jag och de båda nickade.
 "Följ den här gatan, sedan vänster och sedan vänster igen" log kvinnan och jag log som tack.
 "Tack så mycket"
Jag började gå och var hemma efter cirka en halvtimme, efter att ha gått runt i samma kvarter tre gånger.
----------------------------------------------------

Förlåt för dålig update!! Tack för att ni väntar!!! ÄLSKAR ER! NI ÄR BÄST!<3

Två veckor senare

 "Lova att ringa!" Sa Tani (Tanisha) och kramade mig.
 "Jag lovar!"
Jag kramade Brooke, Alex och Robin innan jag tog min resväska i handen. Lucas vart arg för att jag skulle flytta, så han gjorde slut. Det gjorde verkligen ont eftersom jag verkligen älskar honom. Men det blir bättre såhär. Jag skulle aldrig klara av ett distansförhållande.
Med ett sorgset leende gick jag mot mamma, pappa, Amelia och Nico som stod lite längre bort vid säkerhetskontrollen. Vi gick igenom och gick sedan till vår favorit: Tax Free. Mamma och pappa satte sig i ett kafé medans jag, Am och Nico gick runt i affärerna. Vi hittade inte så mycket, men vi köpte några tidningar som vi skulle ha på planet. Sedan skulle vi på planet så vi gick direkt till gaten. Vi visade pass och biljett för att sedan gå på planet. Jag skulle sitta med Am och Nico på en rad, och mamma och pappa satt bakom oss.

En timme senare

 "En cola och pringles tack" log jag och flygvärdinnan gav mig en cola burk, ett plastglas och pringles.
Jag hällde upp colan i glaset och drack lite för att sedan logga in på Twitter.
On my way to ATL, USA... Miss ya England<3

Sedan satte jag på mig mina vita Just Beats hörlurar. När jag satt i kontakten till min Iphone4 så slog jag på Broken med Seether FT. Amy Lee. Jag tog upp fötterna på sätet och höll om mina ben med hakan mot knäskålarna. På skärmen framför mig hade Amelia satt på Titanic. Men jag brydde mig inte om det, istället såg jag ut genom flygplansfönstret och såg mörkret sjunka över molnen.


 "Det blir bra" sa Amelia och log mot mig.
Utan att le tillbaka tog jag ett chips och drack lite cola.

Nio timmar senare

Vi har precis landat i USA och klockan är drygt fem på morgonen. Även om jag sovit lite på planet var jag ur trött. Som tur var så hade pappa varit här tidigare för att fixa med möbler och sånt, så det här var sista lastet, vilket bara var våra resväskor.
Alla hoppade in i en taxi som stod på vägkanten. 
 "Reed Street Southeast" sa pappa till chauffören som nickade.
Vi åkte taxi i dryg en halvtimme, innan vi stannade framför ett rätt stort grått hur med vita husknutar. På vänster sida av framsidan så stod ett mellan stort träd och på höger sida stod ett garage i samma färg som huset. På uppfarten stod en svart Chevrolet. När vi lastat ur resväskorna åkte taxin iväg och vi gick trötta mot dörren.
 "Vart är mitt rum?" Mumlade jag och såg runt i det vita huset. Ljust trägolv och vita väggar med svarta detaljer på. Till höger var köket och till vänster var det öppet till en matsal och lite längre bort stod en stor svart soffa, ett vitt tv-bord och en stor plasma tv. Längst den högra väggen var en trappa, i vitt såklart! Och längst bort, bakom soffan och trappan, var det ett panorama fönster och en glasdörr. Där ute kunde man se en pool, en altan med solstolar och en grill.
 "Upp och andra dörren till höger" sa mamma med ett litet leende.
Jag släpade upp resväskan uppför trappan och kom till en lång korridor med massa dörrar. Jag gick fram tll andra dörren till vänster och öppnade.



Jag ställde min resväska vid dörren och gick till badrummet som jag hittade genom en vit dörr i mitt rum. På handfatet stod min eltandborste och en tandkrämstub. Men jag kände inte för att sova, hur trött jag än var. Nu kände jag mig bara äcklig, så jag bestämde mig för att ta ett bad och sedan vila en stund. Så jag började tappa i vatten i badkaret och medans det fylldes hängde jag fram mjukiskläder och nya underkläder på det lilla värme räcket. Sedan låste jag dörren och tog av mig kläderna. I sista sekunden så kom jag på att jag skulle lägga fram en handduk, så jag gick fram till skåpet och tog ut en vit handduk som jag la på toalett locket. Jag rös när jag klev ner i det varma badet. Det dämpade ljuset fick mig avslappnad. Jag tände ljusen som stod på kanten och lutade mig tillbaka. Där släppte jag alla tankar och bara njöt av stunden jag hade själv, eftersom jag visste att grannarna skulle komma senare idag för att hjälpa till att packa upp det sista ur kartongerna och så, då skulle jag ju knappast bli lämnad själv.
Efter en kvart steg jag upp och drog handduken runt mig. Efter att ha torkat mig så drog jag på mig underkläderna och mjukiskläderna för att sedan lägga mig på min säng. Den var riktigt mjuk faktiskt. Innan jag visste ordet av, somnade jag.

Justin Bieber

Klockan slog fyra och vi gick över till de nyinflyttade grannarna. Mamma knackade på och en tjej i 30-års åldern öppnade.
 "Hej! Jag är Kathrine, jag antar att ni är Patricia och... Justin?" Sa kvinnan och skakade hand med mamma och mig.
 "Det stämmer bra det, kalla mig Pattie" log mamma och vi klev in.
 "Becca! Amelia! Nico! Kom ner nu!" Ropade Kathrine när en man kom fram till oss.
 "Will" sa han, utan ett leende och skakade han med oss.
 "Patricia, kalla mig Pattie"
 "Justin"
Han nickade innan han gick iväg. En tjej jag kände igen väl kom nerför trappan i en One Piece. Hennes hår var flätat och hon hade ett trött leende på läpparna.
 "Rebecca" sa hon trött och skakade hand med mamma.
 "Patricia, kalla mig Pattie" log hon och Rebecca kom till mig.
 "Justin" log jag och hon log tillbaka.
Det kom ner en lite äldre kille och tjej från trappan.
 "Jag är Amelia" log tjejen och skakade hand med mig och mamma.
Killen presenterade sig som Nico. Vi bestämde att jag skulle hjälpa Rebecca med hennes saker och mamma skulle hjälpa Kathrine och Will. Jag kan bara säga att jag såg fram emot det...
---------------------------------------------------

Så... Vad tycker ni?!! Kommentera!! Tack för alla kommentarer på förra kapitlet!
XoXo<3

Justin Bieber

Jag gick in på YouTube för att sätta på musik när jag såg en lockande video. Det var videon som hade flest visningar idag. Jag tryckte på den och videon började.
Det var en tjej som satt i en park med en gitarr. Hon spelade och sjöng, och ja, det lät väldigt bra. Hon var ganska söt faktiskt. Hennes bruna, långa hår, hennes vackra ögon. Hon sjöng Back To December med Taylor Swift. Hon var riktigt bra faktiskt. Medans videon rullade så kollade jag på kommentarerna.

This girl is gonna be BIG!

She is so good! Serious, where did she come from?

I think she's singing this song better than Taylor<3

Jag log. Hon var verkligen bra.

Rebecca Parker

Jag fick en stor chock när jag gick in på YouTube nästa morgon. En video på mig hade flest visningar idag! Shit! Det är ju helt galet! Efter att ha lyssnat på den så tog jag av mig min pyjamas och hoppade in i duschen. Jag vet inte hur länge jag stod där, men det var ett bra tag i alla fall! Mina tankar försvann som vattnet.
När jag var klar torkade jag mig och drog på mig svarta spets underkläder, mörka trasiga jeansshorts, ett grått löst linne och ett par armband och ringar. Sminket bestod av mascara, läppglans, concealer och lite rouge. Sedan var jag klar!
Med mobilen i handen gick jag ner till Amelia och Nico som satt vid frukostbordet.
 "Har mamma redan åkt till jobbet?" Frågade jag när jag slog mig ner.
 "Ja, hon åkte för några minuter sedan" sa Nico medans jag la upp en pannkaka på min tallrik.
 "Har du berättat för Lucas?" Frågade Amelia och jag skakade på huvudet. "Du borde göra det" fortsatte hon.
 "Jag ska" lovade jag och åt snabbt upp min frukost.
Jag sprang till mitt rum och ringde Lucas.
 "Hello honey" svarade han.
 "Hej! Du... Jag behöver prata med dig. Kan du komma hit?" Frågade jag.
 "Okej, inte idag, tyvärr. Ska vara med Jonathan och de andra, men imorgon?"
 "Okej... Ring mig" sa jag tyst.
 "Absolut! Men... Vad är det du vill prata om?"
 "Inget jag kan ta via telefon..."
 "Ska du göra slut?"
 "Nej! Nej, nej! Absolut inte!"
 "Bra. Men jag ringer imorgon, puss!"
 "Puss..."
Sedan la vi på.
Eftersom jag inte skulle göra något på dagen så satte jag och Amelia på The Vampire Diaries. Vi bestämde oss för att nörda säsong två. Så medans jag hällde upp chips i en skål så ställde Am fram glas och dricka. När filmen äntligen börjat så tog vi en filt om oss och bara njöt av filmen, som bara ÄGDE!

Justin Bieber

Jag tror att jag kollat på den där videon tio gånger idag. Hon var så bra!
 "Justin! Kom ner!" Ropade mamma och jag stängde ner internet.
 "Kommer!" Ropade jag tillbaka.
Jag gick ner och hjälpte mamma att ställa fram maten på bordet. När vi sedan slog oss ner vid bordet så log hon mot mig.
 "Vad gör du på ditt rum egentligen?" Frågade hon och tog lite mat.
 "Kollar på en tjej på YouTube. Hon sjunger gudomligt!" Log jag och hon nickade.
 "Kan du visa mig sedan?"
 "Absolut" log jag.
 "Förresten, familjen som flyttar in bredvid oss har skickat en bild på dem. Du kan få se sedan" log hon och jag log stort.
 "Okej!"
När vi ätit upp tog jag min dator till vardagsrummet. JAg letade upp videon och väntade på mamma som skulle hämta bilden. Så medans mamma kollade på videon så kollade jag på bilden. Det var en man, en kvinna, en kille i 19 års åldern och en tjej som såg lika gammal ut, men min blick for direkt till den lite yngre tjejen som stod framför alla. Jag kollade på mamma som kollade chockat mot datorn.
 "Det är ju..." började hon.
 "Nej"
 "Jo! Det är tjejen som flyttar in med sin familj!" Log hon och jag log väldigt stort.
 "Vad heter hon?"
 "Rebecca" sa mamma och jag nickade.
Hon var ju faktiskt riktigt söt! Hennes långa hår...

Rebecca Parker

När jag vaknade nästa morgon hade jag den där klumpen i magen. Jag tog på mig ett par trekvarts jeans och en söt blå top. Sedan borstade jag håret för att sedan sminka mig naturligt. Frukosten bestod av ett äpple, eftersom jag inte var så hungrig. Amelia sov fortfarande och Nico sover hos en kompis, och mamma och pappa jobbar ju, som vanligt. Jag satte mig framför teven och började fundera på hur jag skulle berätta för Lucas att jag ska flytta. Men jag kom snabbt fram till ett svar: bara säg det! Så jag ringde honom direkt och han sa att han skulle komma om fem. Så sant så... Det knackade på dörren ungefär fem minuter senare. När jag öppnade stod han där med ett leende.
 "Hello shawty!" Log han och kysste mig.
 "Hej hej!"
Jag ställde mig utanför på altanen med honom och såg honom i ögonen.
 "Jo..." började jag men det tog stop.
Bara att se honom i ögonen gjorde ont. Tanken av att jag inte skulle få se honom på länge var väldigt obehaglig. Han såg på mig med en nyfiken blick.
 "Jaa...?" Sa han och jag suckade.
 "Jag ska liksom... flytta" sa jag och petade nervöst på mina naglar.

I'm like... moving

 "Va?! När?!" Sa han förvånat.
 "Om två vecko, ungefär" sa jag tyst och han suckade.
 "Och det säger du nu?!" Röt han.
 "Jag tänkte säga det i onsdags! Men du skulle ju gå då!" Sa jag och han fnös.
 "Jaja, skyll på det" sa han och började gå iväg.
 "Snälla Lucas!" Sa jag med tårar i ögonen.
 "Men vafan, Becca! Du kunde väl i alla fall sagt något!"
 "Nej, Lucas" sa jag tyst och lät tårarna falla.
 "Vart flyttar du? USA eller?" Sa han ironiskt och jag såg ner i marken. "Du skojar?!" Röt han och ställde sig riktigt nära mig.
 "Nej, jag flyttar till Atlanta, USA om ungefär två veckor! Men tror du jag kan göra något åt det?! Nej! För allt är pappas fel! Så kom inte och skyll på mig! Jag vill inte flytta, Lucas! Jag vill stanna här!" Skrek jag och vände mig om för att lägga ansiktet i händerna.
 "Becca..."
 "Nej, bara gå" sa jag och gick in igen.
Amelia såg oroligt på mig. Hon kramade mig hårt och sa flera gånger om att allt skulle bli bra. Men jag tror henne inte. Vi kunde inte förhindra flytten. Vi skulle flytta,  punkt slut. Jag skulle behöva lämna mina vänner, och min pojkvän och alla mina minnen! Jag växte upp här! Det är här jag ska vara!
-----------------------------------------------------

Förlåt att det dröjer mellan kapitlena! Men som ni vet har jag mycket läxor och prov så ja... Jag måste plugga! Tack för alla kommentarer och ja, kommentera på!! :D
Tack till er som stannar kvar och läser bloggen! Jag älskar er alla så sjukt mycket för alla snälla ord! Ni förstår inte hur mycket det betyder för mig!

XoXo<3

Justin Bieber

 "Justin! Kom ner ett tag!" Ropade mamma och jag gick ner. Hon satt i soffan med telefonen i soffan.
 "Japp?" Sa jag med ett leende.
 "Jag ville bara berätta att vi kommer få nya grannar om några veckor, och du är ju ledig så... Skulle du vilja hjälpa dem att flytta in? Jag kommer såklart också hjälpa till. Dem har tre barn i familjen, runt din ålder" sa hon och jag nickade.
 "Absolut! Säg bara till" log jag och gick till mitt rum.
 "Det är middag om en halvtimme!" Ropade hon efter mig.
 "Got it!"
När jag kom in till mitt rum så slog jag på datorn. Efter att ha skrivit lite på Twitter och samt FaceBook så tog jag fram papper och penna. Scooter hade gett mig ledigt, men inte helt. Han bad mig skriva två låtar, men det gör mig inget. Jag menar, jag valde det här livet. Det är min dröm, jag lever min dröm.

Rebecca Parker

Nästa morgon vaknade jag vid elva av att pappa skrek. När jag hörde mammas gråtande röst så förstod jag att de bråkade igen. Det händer inte så ofta, en tillräckligt.
 "Du kan fan inte tro att du kan komma hit och berätta vad jag ska göra!" Skrek pappa.
 "Det säger jag inte" grät mamma och snart hördes en smäll.
Därefter följdes steg och en dörr som öppnas och stängs. Snabbt ställer jag mig upp och åker ner på trappräcket. I vardagsrummet står mamma med handen för kinden. När hon såg mig vände hon sig bort, men jag gick fram till henne.
 "Vad gjorde han?" Frågade jag och kollade på hennes kind som var helt röd.
 "Inget, han... Inget" ljög hon och jag suckade.
 "Tror du jag är så dum att jag går på det?" Frågade jag och drog med henne till köket. 
Hon satte sig på en stol medans jag la i några isbitar i en påse. Jag la den mot hennes kind och gick sedan till kylskåpet.
 "Har du ätit frukost?" Frågar jag och kollar runt i kylskåpet.
 "Nej" 
Jag tar fram olika saker, bland annat mjölk, juice, smör, ost, skinka och mycket mer. Sedan steker jag några plättar som jag ställer fram på en tallrik för att sedan ställa fram fyra stycken tallrikar, fyra glas, fyra knivar, fyra gafflar och fyra skedar. 
Jag går upp till Amelias rum och väcker henne för att sedan göra samma sak med Nico. När jag gått ner satte jag mig hos mamma som redan börjat äta. Am och Nic kom ner några minuter efter.
 "Vad har hänt?!" Utbrast båda två när de såg mammas ispåse.
 "Inget..." sa hon men jag avbröt.
 "Pappa slog henne" sa jag rakt ut och de satte sig stela ner.
Ingen sa någor mer under frukosten. Det var stelt efter allt som hänt. När alla ätit klart gick alla till sina rum, och lät mig ta hand om disken. Så var det ju nästan jämt. Jag gör mat, alla äter, jag diskar. När jag diskat klart går jag till mitt rum och sätter på min Spotify lista. Medans den går tar jag fram ett block, penna och sudd. Jag börjar skriva en låt och sedan skriver jag noter till piano och gitarr. När jag skriver noterna sitter jag vid pianot med gitarren lutat mot det. Jag spelar lite på pianot och det låter bra. Sedan testar jag med gitarr som låter lika bra.
Efter ett tag så spelar jag igenom - och sjunger - på piano. När jag spelat klart hör jag applåder vid dörren.
Snabbt vänder jag mig om och ser Amelia stå där.
 "Bra, det var riktigt bra" säger hon och går sakta mot mig.
 "Nej" säger jag bara och hoppas att hon ska gå, men icke då.
 "Du, vi flyttar ju om två veckor..." börjar hon.
 "Två veckor?!" Avbryter jag och hon nickar.
 "Ja, och det kan vara bra om du börjar packa ihop dina saker. Inte så mycket, men saker du inte använder så mycket" säger hon.
 "Hur gör vi med pianot?" Frågar jag och hon ler.
 "Vi köper ett nytt"
Jag nickar sakta och hon går ut ur rummet. När dörren stängs efter henne tar jag min gitarr i famn och börjar spela.
Med snabba steg går jag fram till min byrå och byter om till jeansshorts, vita spets underkläder och en grå magtröja med tryck. Sedan borstade jag mitt hår och satte på mig några ringar och armband. Sedan hängde jag gitarren på ryggen för att gå ner till hallen. Där knöt jag mina svarta Converse och gick ut i sommarvädret. Jag hoppade upp på min bräda och rullade till parken. När jag slagit mig ner på en bänk så satte jag gitarren i famnen och började knäppa på strängarna.


Några personer kom fram och lyssnade. Med ett leende började jag sjunga till musiken som ekade i gitarren. När jag spelat och sjungit klart applåderade alla och jag log som tack. Jag började spela på Taylor Swift's Back To December. Medans jag spelade samlades ett tiotal personer runt mig. De pratade tyst och spelade in med sina telefoner. Det störde mig inte direkt.
När jag slutade spela applåderade alla och gick därifrån. Jag hängde gitarren på ryggen och tog min skateboard för att rulla hemåt. När jag kom till gatan stoppade någon mig. Jag vände mig om och såg in i Lucas ögon.
 "Hey honey!" Log han och kysste mig.
 "Hej!" Log jag, falskt.
 "Hur är det?" Sa han och kramade mig.
 "Bra... Eller, faktiskt så... Så måste jag berätta en sak" sa jag nervöst.
 "Vadå?" Säger han oroligt.
 "Jo... Jag... Ehm...."
 "Lucas! Kom nu!" Ropade någon bakom oss.
 "Måste gå, men... Du får berätta någon annan gång. Förlåt" säger han, kysser mig och springer mot några killar längre bort.
Med en suck vände jag mig om och fortsatte rulla nerför den lilla gatan med gulliga hus på sidorna. Jag stannade vid vårt hus och gick in.
 "Hallå?!" Ropade jag när jag kom in.
 "Hej!" Ropade Amelia från sitt rum.
Jag tog av mig skorna och gick upp till mitt rum. När jag ställt gitarren vid pianot så satte jag mig på min fönsterbräda och såg ut. Fåglar flög över himlen, personer gick på stranden och barn lekte i den lilla lekparken utanför. Tanken av att jag skulle lämna det här underbara stället kom sakta och tårarna brände bakom ögonlocken. Jag vill verkligen inte flytta...
---------------------------------------------------------

Kapitel 3... What do ya think?? är den bra? Tack för alla kommentarer och om ni kan göra gratis designer så säg till!! Känner att jag behöver en ny... Aja, kommentera på!!
XoXo<3

Senare på dagen så messade Lucas. Han frågade om vi skulle träffas på gallerian, vilket jag sa ja till.
 "Hey baby" log han när jag klev ur bilen.
 "Hej hej!" Log jag och lät honom kyssa mig.
 "Så, vart vill du börja?" Frågade han och la armen om mina axlar medans vi gick mot entrén.
 "Där?" Sa jag och pekade mot Forever21.
 "Visst" log han och vi gick in där.
Där hittade jag två par jeans - ett par mörka och ett par ljusa -, två par linnen, en söt tröja och en jätte söt klänning. Vi gick vidare till Victoria Secret där jag köpte flera bar behåar och trosor. Jag tog sedan med honom till en butik med kläder för killar. Där plockade Lucas med sig ett par chinos, två t-shirts och en tjocktröja. Sedan tog vi paus på StarBucks där jag beställde en varm chocklad och Lucas tog en chailatte.
 "Så... Vad var det med din pappa igår?" Frågade han och smuttade lite på sin latte.
 "Han gick vid middagen, som vanligt" suckade jag och drack lite av chockladen.
 "Önskar jag kunde göra något" sa han med en medlidsam blick.
 "Tack... Men det finns inget du kan göra" sa jag tyst med ett sorgset leende. 
Han log lite och la sin hand över min på bordet. När vi var klara så reste vi på oss och gick vidare på vår shopping runda. 

 "Men vi ses snart igen, eller hur?" Frågade han när vi stod utanför mitt hus. Jag log.
 "Såklart, jag skulle aldrig klara av att vara ifrån dig" sa jag och kysste honom.
 "Bra" flinade han och kysste mig igen.
Jag fnissade för att sedan ta alla mina påsar innanför dörren. Mamma satt i soffan med datorn i sitt knä. Am och Nic satt bredvid, och alla såg ledsna ut.
 "Vad har hänt?" Frågade jag och ställde ner alla påsar för att ta av mig skorna.
 "Kom hit" sa mamma och jag tog av mig båda skorna för att sedan gå in till dem.
 "Varför tittar du på... Hus?" Frågade jag när jag såg att hon bläddrade bland massa hus på internet.
 "Gumman... Jag är så ledsen. Vi ska flytta" sa hon och jag fick en stor chock.
 "Jaha, vilken stad då? Inte långt härifrån va?" Sa jag och hon såg lidande på mig.
 "Staden ligger inte i England, gumman. Det ligger i USA" sa hon och jag såg allvarligt på henne.
 "Seriöst?"

Serious?

 "Ja. Pappa fick en befodran..." började mamma.
 "Pappa?! Jag borde ha fattat! Allt handlar ju om honom! Ellerhur?! Hela tiden!" Sa jag högt, nästan skrek.
 "Gumman..." Sa mamma med tårar i ögonen men jag skakade på huvudet.
 "Nej, jag vill inte höra. Jag ska inte med i USA. Det är ju alltid om pappa! Vi har precis funnit ro här, varför ska vi då flytta?! Jag trivs här! Det här är mitt hem! Ni kan inte tvinga mig att flytta!" Skrek jag.
 "Rebecca... Snälla" sa Nic som satt bredvid mamma.
 "Fattar ni inte?! Jag är så jävla trött på det här! Varför?! Jag fattar inte!" Skrek jag och gick med hårda steg till mitt rum.
Bakom mig kunde jag höra mamma börja gråta. Amelia pratade lugnande med henne medans Nico gick efter mig. När jag la handen på dörrhandtaget till mitt rum tog han sin hand på min axel.
 "Vad?!" Röt jag och vände mig om.
 "Snälla, Becca. Jag vet att du har det bra här, med vänner och allt. Men du kommer trivas i USA. Du kommer att få nya vänner" sa han lugnt.
 "Nya vänner?! Vafan snackar du om?! Jag vill inte ha nya vänner! Jag vill ha kvar dem jag har! Hur kan du acceptera allt som pappa förstör för oss?! Han jobbar redan dygnet runt, hur fan blir det när vi flyttar till USA?! Han kommer fan bo på jobbet! Hur kan du tillåta det?!" Skrek jag och han kramade mig hårt medans jag grät ut i hans famn.
 "Det blir bra..." viskade han och strök handen över mitt hår.
 "Nej..." viskade jag. "Det blir det aldrig" fortsatte jag innan jag låste in mig själv på mitt rum.
Nico gick därifrån och jag satte mig på min säng. I mitt tak satt några självlysande stjärnor som jag och Lucas satt upp. På väggarna hängde massa bilder på mig och min familj, men mest på mig, Lucas, Tanisha, Alex, Brooke och Robin. Vi var på semester i Spanien. Vi alla stod på stranden. Alla var så lyckliga. Fan, alla skulle bli jätte ledsna på mig när jag flyttar. Tänk om de hatar mig? Tänk om de aldrig förlåter mig?
Nej, så får jag inte tänka. De kommer kanske aldrig acceptera det, men de kan liksom inte göra något åt det. Livet blir som det blir. Personer försvinner, kommer och går.
 "Becca...?" Säger Amelia utifrån.
 "Ja?" Frågade jag.
 "Kan jag komma in?"
Med en suck gick jag och öppnade. Hon gick in och låste efter sig.
 "Jag vill inte heller flytta" började hon och vi satte oss på min säng.
 "Nähe?" Sa jag oförståeligt.
 "Men jag tänkte att... Det är värt ett försök. Jag valde att försöka, ge det en chans. Det finns många nya personer att träffa, och många nya ställen att utforska. Det kanske är bra för dig att komma härifrån" sa hon och jag fnös.
 "Pfft, bra att komma härifrån? Har du blivit galen?! Det är väl inte bra att åka ifrån sina vänner och sin vackraste pojkvän, eller?!" Sa jag och hon nickade.
 "Du har rätt, som alltid. Men det är väl inte så mycket vi kan göra?"
 "Stanna här?"
 "Hur ska vi betala hyra, elräkningar och annat?"
Jag vart tyst. Det kanske var så det skulle vara. Att vi skulle flytta. Det kanske blir bra ändå. Men jag kan inte ens tänka tanken på hur Lucas och de andra kommer reagera när de får reda på det. Vi har liksom hållit ihop sedan år tillbaka. Vi har liksom alltid varit tillsammans, som en stor familj. Jag får väl tåla det som livet kommer med, och trassla ut alla problem som följer med. Komma över sorgen, tankarna och allt annat. Men tanken på hur jag ska klara mig utan Lucas kommer och spökar i mig.
------------------------------------------------------------------------------------

Så.... Förlåt för att det dröjer mellan alla kapitel, men jag har jätte många läxor och prov som jag måste plugga till, vi får se när nästa kommer!
XoXo<3

 "Becca! Dinner time!" Ropade Am (Amelia).
 "Coming!" Ropade jag tillbaka.
Jag loggade ut från Facebook och tog min mobil innan jag sprang ner till köket. Där satt alla redan runt det rektangulära köksbordet med maten på bordet. När jag slagit mig ner vid bordet så tog jag lite mat för att börja äta.
 "So... How's it going at the job, Nic (Nico)?" Frågade pappa. 
 "Good, actually" sa han och drack lite mjölk.
Plötsligt ringde pappas mobil. Han kollade på skärmen och såg ursäktande på oss.
 "Need to take this"
 "As usually" sa jag tyst för mig själv.
Han gick iväg och svarade. Det vart tyst runt bordet. Mamma satt och petade i maten medans Am bara kollade ut genom fönstret. Mamma verkade må ganska dåligt eftersom pappa alltid ska störa middagen med sina samtal. Pappa jobbar på något stort företag, eller ja, han är chef så han är nästan aldrig hemma. Mamma jobbar som psykolog och åker runt på olika skolor, men är hemma hyfsat ofta. Am jobbar som dagislärare medans Nic jobbar på en bilverkstad typ.
Snart kom pappa tillbaka.
 "Sorry, I really have to go to my office. They have like kaos" sa han snabbt innan han rusade ut till hallen.
Snart öppnades och stängdes dörren och jag reste på mig.
 "Thanks for dinner" mumlade jag och lämnade min tallrik på köksbänken.
 "I'm sorry, Becca" hörde jag mamma säga innan jag lämnade köket.
Jag kände deras blick i ryggen när jag gick upp till mitt rum.


Jag tog min MacBookAir och la mig på sängen. Lätt öppnade jag skärmen och slog på den. När den äntligen startade så satte jag på Apologize med OneRepublic. Sedan loggade jag in på Twitter.

LucasWilliams
@BeccaParker love U so much! You're my angel<3 U can call me whenever you want! I'm here 4 U<3

Jag log och RT:ade. Sedan skrev jag en ny tweet.

BeccaParker
Thanks...

Sedan loggade jag ut. Men såfort jag kom in på Skype ringde Nish (Tanisha) upp mig med gruppsamtal. Det var ett samtal med Brooke, Robin och Alex.
 "Hello!!" Log Robin.
 "Hii" log jag tillbaka och vi började snacka.
Tiden gick riktigt fort och klockan slog halv ett. Vi bestämde oss för att sova, så vi sa hejdå och loggade ut. Snabbt drog jag på mig mina sovshorts och ett linne - och såklart en sov behå. Med min mobil i handen la jag mig i sängen och la mobilen på sängbordet. När jag hade satt i laddningen fick jag ett sms.

Lucas<3
Hi baby! How are you? Xoxo

Jag log och svarade snabbt.

Becca<3
Hi! I'm... Reasonable good... XoXo

Lucas<3
What happened?? XoXo

Becca<3
It's dad... He just don't care about us <3

Lucas<3
Aww, Sweetheart, I'm sure he does. But I'm going to bed now... Kiss and hugs!!<3

Becca<3
Okay... Bye, sleep tight<3

Han svarade inte, så jag la ner mobilen och kröp ner under täcket. När jag höll på att somna kom någon in genom dörren.
 "Are you awake?" Viskade Am.
 "Now I am" viskade jag och satte mig upp.
Hon satte sig framför mig på sängen och jag såg att hon var ledsen.
 "I'm sorry about dad. I can't explain why he's like that, but you don't even need to think about that he don't love us. Because he does" sa hon och jag kände gråten i halsen.
 "But he doesn't even care about us! His job comes before us, othervise he would stay for the dinner" sa jag och kände en tår på min kind.
 "Yes, he does! He care about us, he want us to have the best life ever! He works for supplying(försörja) us" sa hon och jag skakade på huvudet. "Well... I should go now, but please don't hate him" sa hon och gick ut ur rummet.
Jag la mig ner och lät tankarna fara runt. Snart stod jag på kanten mellan sömnen och verkligheten. Och efter några sekunder föll jag i en djup sömn...

När jag vaknade på morgonen hörde jag teven stå på där nere. Och eftersom jag har väldigt svårt för att somna om på morgonen så tog jag på mig en tjocktröja för att sedan gå ner till vardagsrummet.
I soffan satt Nic och kollade på Family Guy.
 "Morning" mumlade jag och satte mig bredvid honom.
 "Morning" sa han tillbaka med blicken på teven.
 "Is dad home?" Frågade jag och han skakade på huvudet. "Mum?" Han skakade återigen på huvudet. "Am?" Nu nickade han.
 "But she's sleeping" sa han och jag nickade.
Jag gick till köket för att göra lite frukost, som idag bestod av pannkakor och varm chocklad. När jag ställt allting på bordet så slog jag mig ner och började äta. Snart kom Am och joinade mig, fast hon åt ostmacka och juice. 
 "Have you heard from dad?" Frågade hon och jag skakade på huvudet.
 "You?"
 "Nope"
Vi åt i tystnad och sedan satte i oss med Nic i soffan och såg på Nyheterna.
-------------------------------------------------

Såå... Första kapitlet, what do ya think?? ;) Kommentera!